DSC00264_1115x185
FN pressar Sverige om AP-fonderna

Tack vare en rapport från FIAN-Sverige, som även Kristna Fredsrörelsen och Latinamerikagrupperna står bakom, kommer FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter förhöra Sverige angående AP-fonderna och de investeringar som leder till miljö-och människorättsbrott utomlands.

Diodora Hernández vägrade sälja sin mark till Goldcorp och år 2010 sköts hon i sitt hem. Hon överlevde attacken, men fortfarande har ingen dömts för brottet.

Diodora Hernández vägrade sälja sin mark till Goldcorp och år 2010 sköts hon i huvudet av okända män i sitt hem. Hon överlevde attacken, men fortfarande har ingen dömts för brottet.

(mer…)

INTERVJU: ”Vi vill ge våra kommande generationer möjlighet till ett friskt liv”

Margarita Mejía är 30 år och aktiv i organisationen Frente de Defensa de San Miguel, FREDEMI, som Kristna Fredsrörelsen medföljer. Vi träffar henne under en workshop där FREDEMI och några andra organisationer i provinsen San Marcos diskuterar guldgruvan Marlins påverkan på deras samhällen samt hur de kan gå vidare i arbetet för en hållbar utveckling.

Margarita Mejía kämpar för en ren miljö. Foto: Christopher Eriksson.

Margarita Mejía kämpar för en ren miljö. Foto: Christopher Eriksson

(mer…)

FÖRDJUPNING: Rätten till rent vatten i skuggan av Marlingruvan

Rent vatten är ett av de mest basala behoven för människans existens och överlevnad. I San Marcos i västra Guatemala har flera byar inte längre tillgång till det efter att en guldgruva förorenat vattnet under tio års tid. Bolaget har hela tiden skyllt de hälsobesvär som invånarna drabbats av på fattig levnadsstandard men nu visar flera undersökningar på höga halter av tungmetaller.

marlingruvan-foto-pernilla-nordvall

Marlingruvan i San Marcos i Guatemala. Foto: Pernilla Nordvall.

(mer…)

Årskrönika Guatemala 2012, del 1: Det militära återtåget och ökade konflikter om landets naturresurser

Ny president, undantagstillstånd, militärisering, Ríos Montt inför rätta, dödsskjutning av demonstranter, fällande domar för brott mot mänskligheten, upptäckta massgravar på FN-militärbas, konflikter om naturresurser och övergången till en ny era i mayakalendern. Ja, 2012 har minst sagt varit omvälvande här i Guatemala. När nu december har övergått i januari passar vi på att göra en tillbakablick för att se vad det var som egentligen hände under det gångna året. Nedan följer del ett av två.

Presidentvalet hösten 2011 ledde till seger för Otto Pérez Molina och hans Patriotparti, Partido Patriota. Under parollen den hårda handens politik, la mano dura, utlovade ex-generalen Pérez Molina, som har anklagats för delaktighet i massakrer i Ixilområdet under inbördeskriget, att stävja den ökade brottslighet som har tagit ett järngrepp om landet – i synnerhet den organiserade brottsligheten med knarkkartellerna i spetsen. Pérez Molinas recept har varit att ge militären en utökad roll i brottsbekämpandet, ett ansvar polisen normalt sett har.

Militäriseringen – ett spöke från det förflutna

Som ett led i uppfyllandet av de utlovade vallöftena har Guatemala under 2012 sett öppnandet av flera nya militärbaser. Den ökade militära närvaron väcker negativa minnen i ett land där militären gjorde sig skyldig till grova människorättsbrott under det 36 år långa inbördeskriget som avslutades 1996. Enligt FN beräknas Guatemalas armé ha stått för 93 procent av de brott mot mänskligheten som begicks under inbördeskriget och av dessa riktades 83 procent mot ursprungsfolken.

Flera av de nya militärbaserna har placerats i områden där konflikter kring mark och naturresurser existerar mellan lokalbefolkning, ofta ursprungsfolk, och storbolag – något som väcker misstankar om att militärens utökade roll inte är för att få bukt på knarkkartellerna utan i själva verket är ett medel för att kontrollera det folkliga motståndet och bana väg för utländska investeringar i landets naturresurser. I synnerhet som Pérez Molina i början av året gjorde en politisk omsvängning och började driva liberaliseringslinjen. Om militären inte längre behövs för att bekämpa den organiserade brottsligheten, vem och vad är den då till för?, frågar sig många.

“En global debatt om nya metoder för att bekämpa den organiserade brottsligheten kommer att bli mitt bidrag i FN”, twittrar Otto Pérez Molina

– Det är inte en slump att de områden som nu är mest berörda av vattenkraftverk och gruvdrift också är de som drabbades hårdast under inbördeskriget. Kriget var ett sätt att fördriva befolkningen för att få tillgång till deras mark och nu ser vi frukterna av det projektet, sa den medföljda Amandine Fulchiron från organisationen Förändringsaktörer, Actoras de Cambio, i en intervju med Kristna Fredsrörelsen i höstas.

Den militära rollen ifrågasätts efter dödsskjutning

Den militära rollen har inte bara fokuserats till bekämpande av brottslighet, också vid sociala protester utgör militären numera en vanlig närvaro tillsammans med polisen i så kallade gemensamma operationer. Det har lett till kritik från grupper som menar att militären saknar träning för att hantera sociala konflikter. De är tränade för att förgöra en statlig fiende, inte medla, menar man.

Solidaritetsdemonstration för Totonicapán. Foto: Prensa Libre

Kritikerna fick vatten på sin kvarn efter den uppmärksammade dödsskjutningen av ursprungsdemonstranter i departementet Totonicapán, den fjärde oktober, då en grupp militärer öppnade eld in i en folkmassa och dödade minst åtta personer och skadade över trettiotalet. De flera tusen demonstranterna hade blockerat en viktig vägkorsning, Cuatro Caminos, i protest mot höjda elpriser och föreslagna reformer som de ansåg saknar demokratisk förankring. När polis och militär kallades in för att återställa rörelsefriheten och avhysa demonstranterna uppstod tumult och en grupp militärer öppnade eld i vad som i somliga medier har kommit att kallas den första militärledda massakern i fredstid.

Händelsen i Totonicapán kablades ut i världens medier och ledde till skarp kritik från den internationella diplomatkåren och FN. Flera toppdiplomater i Guatemala ifrågasatte öppet den militära närvaron vid sociala protester. Civilsamhället anslöt till kritiken, mobiliserade massdemonstrationer och krävde både inrikesministern Mauricio Lopez Bonillas och försvarsministern Ulises Anzuetos avgångar. President Pérez Molinas svar blev löftet om att inte längre använda militären vid sociala protester, men fortfarande sitter respektive minister kvar på sin post. Åtta soldater och en överste har gripits och står åtalade för dödsskjutningen.

Kriminaliseringen av människorättsförsvarare fortsätter

“Motstånd är inte brottslighet, repression är inte lösningen” är budskapet på en av banderollerna under solidaritetsdemonstrationen för Santa Cruz Barillas. Foto: Tamara Vocar

Våld och hot mot människorättsförsvarare nådde rekordnivåer under den förre presidenten Alvaro Coloms sista år vid makten, 2011. Otto Pérez Molinas första år som president har inte präglats av samma öppna repression (enligt siffror publicerade av Udefegua i oktober, i skrivande stund har årsrapporten fortfarande inte publicerats) mot människorättsförsvarare. Däremot har trenden om kriminalisering genom smutskastningskampanjer fortsatt, något som tydligast har yttrat sig i konflikter relaterade till mark och naturresurser.

Ett exempel är det uppmärksammade undantagstillståndet i Santa Cruz Barillas i maj månad, då både president Pérez Molina och inrikesministern Mauricio Lopez Bonilla i offentliga uttalanden anklagade de så kallade upprorsmakarna för att vara terrorister, tillhöra knarkkarteller eller vara alkoholiserade bråkstakar. Fokus riktades nästan uteslutande mot den organiserade lokalbefolkningen, medan det spanskägda vattenkraftverket Hidro Santa Cruz och dess säkerhetsvakter, som anklagas för att under en längre tid ha trakasserat och hotat motståndarna till vattenkraftverket samt för att ha legat bakom attacken den 1 maj som kostade en lokal ledares liv och skadade ytterligare två, kom betydligt lindrigare undan i statliga uttalanden och nationella medier.

“Inga rättigheter har kränkts, eftersom alla rättigheter har dragits in” – Otto Pérez Molina under undantagstillståndet i Santa Cruz Barillas. Foto: Guatemala Human Rights Commission

Förutom smutskastning såg undantagstillståndet även gripandena av flertalet lokala ledare för motståndet. Enligt många guatemalanska organisationer skedde de på olaga grund, med politiska motiv och hade som främsta syfte att försvaga och kriminalisera motståndet. Anklagelserna som riktades mot ledarna var bland annat terrorism.

Även internationella organisationer som arbetar nära lokala människorättsförsvarare har sett sig hårt ansatta genom illasinnade och rasistiska debattartiklar i dagspressen som beskriver hur utlänningar manipulerar ursprungsfolken för att skapa konflikter för egen vinnings skull. I denna smutskastning har även det svenska utvecklingssamarbetet fått ta en extra stor smäll, genom bland annat ett 45 minuter långt reportage i en guatemalansk tv-kanal där den svenska ambassaden i Guatemala anklagades för att finansiera terrorister, ett påstående som tillbakavisades av ambassaden.

Motståndet kring Marlingruvan kvarstår

Marlingruvan. Foto: Pernilla Nordvall.

En av de mest kända konflikterna i Guatemala i relation till naturresurser är Marlingruvan, som drivs av det kanadensiska gruvbolaget Goldcorp/Montana Exploradora och som svenska AP-fonderna investerar miljonbelopp i. Även i Marlinfallet har kriminaliseringen av människorättsförsvarare förekommit. Den medföljda människorättsförsvararen Chrisanta Pérez är ett sådant exempel. Under 2008 uppförde Marlingruvan en högspänningsledning på hennes tomt utan hennes medgivande. Pérez tog saken i egna händer och rev ned elledningen varpå hon och sju andra kvinnor anmäldes av Goldcorp och häktningsorder utfärdades mot dem.

I maj månad, nästan fyra år senare, fick Chrisanta Pérez upprättelse av den guatemalanska rätten, som menade att Goldcorp aldrig hade rätt att sätta upp elledningen på Pérez mark och att marken ska återbördas. Samtidigt ogillades åtalet mot de övriga kvinnorna. Samma månad togs elledningen bort från Pérez mark, då fredsobservatörer fanns närvarande.

Två medföljda organisationer, Plurijur och FREDEMI, presenterade i december månad en anmälan mot Montana Exploradora hos den guatemalanska åklagarmyndigheten. I anmälan, som grundas på vittnesmål från över 100 personer som på olika sätt har drabbats av gruvan, anklagas gruvbolaget för stöld av vatten, stöld av egendom, förorening av vattentäkter, bedrägeri, förfalskning och för att orsaka sjukdomar hos både växter och djur.

Elstolpen på Chrisanta Pérez tomt tas bort. Foto: Luis Diaz

Med Marlingruvan och dess konsekvenser för de mänskliga rättigheterna färskt på näthinnan har Kristna Fredsrörelsen under många år bedrivit påverkansarbete för att få svenska de AP-fonderna att ändra sina etiska och miljömässiga riktlinjer. Under hösten deltog vi, tillsammans med bland andra Latinamerikagrupperna, i remissvaret till regeringens buffertkapitalutredning. I svaret kräver Kristna Fredsrörelsen att respekt för mänskliga rättigheter och miljö bör lyftas in i lagen som reglerar AP-fonderna – inte vara underordnat avkastningskravet som i dag. Kristna Fredsrörelsen har även lanserat en vykortskampanj riktad till socialförsäkringsminister Ulf Kristersson och finansmarknadsminister Peter Norman, för att uppmana dem att ändra regelverket kring fonderna.

Kvinnorna talar ut om sin situation

Under året har de guatemalanska kvinnorna talat ut om hur militäriseringen och konflikterna kopplade till mark och naturresurser påverkar just dem. I Huehuetenango, en av de mest konfliktiva regionerna, anordnade en samling kvinnoorganisationer en festival enbart för kvinnor, där frågor som sällan når tidningsrubrikerna diskuterades.

Kristna Fredsrörelsen fanns på plats som observatörer. Foto Lucía PBI

Kristna Fredsrörelsen fanns på plats som observatörer. Foto Lucía PBI

Initiativet togs efter undantagstillståndet i Santa Cruz Barillas. När militären intog staden tog många lokala ledare till flykten upp till bergen för att undvika att gripas. Kvar i samhället blev kvinnorna och barnen som fick utstå trakasserier och i vissa fall våldtäkter.

– Kvinnor påverkas på ett annorlunda sätt rent kroppsligen av megaprojekten. Säkerhetssituation blir allt svårare och kvinnors rörelsefrihet begränsas av rädslan att bli angripen och våldtagen, förklarade María Guadalupe från organisationen Mama Maquín.

Konflikterna fortsätter med fredsavtalen i minnet

Den 29 december inföll 16 årsdagen av undertecknandet av fredsavtalen som satte punkt för det 36 år långa och brutala inbördeskriget. Under ceremonin närvarade flera av nyckelpersonerna från fredsförhandlingarna och de kunde enas om att fattigdomen, marginaliseringen och ojämlikheten kvarstår än idag och förhindrar uppfyllandet av en sann fred.

– Freden är inte möjlig när de sociala konflikterna inte bemöts på ett lämpligt sätt, eller när motståndet kriminaliseras. Våldet och repressionen är inte rätt väg att gå, sa Ricardo Rosales Román, före detta ledare för Guatemalas Arbetarparti, enligt Prensa Libre.

När så 2012 års kapitel har avslutats blickar många av oss tillbaka på ett år fullt av spänningar och konflikter här i Guatemala. Ett år som bara är det första av totalt fyra år med den sittande regeringen – den första militära sedan fredsavtalens undertecknande. Flera lokala organisationer ser med oro på det kommande året där konflikterna förutspås eskalera ytterligare, i synnerhet i relation till den heliga men samtidigt förbannade Moder Jord.

Tamara Vocar, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Guatemala

Goldcorps dotterbolag anmäls till åklagarmyndigheten

Montana Exploradora, Goldcorps dotterbolag i Guatemala som driver Marlingruvan i San Marcos, anmäldes till Guatemalas åklagarmyndighet (Ministerio Público) på tisdagen den 4 december av Plurijur och av FREDEMI, som representerar lokalsamhället i distriktet San Marcos och som Kristna Fredsrörelsen medföljer.

Marlingruvan i San Marcos i Guatemala. Foto: Pernilla Nordvall.

Marlingruvan i San Marcos i Guatemala. Foto: Pernilla Nordvall.

Montana Exploradora/Goldcorp anklagas för stöld av vatten, stöld av egendom, förorening av vattentäkter, bedrägeri, förfalskning samt för att orsaka sjukdomar hos både växter och djur. I anmälan ingår vittnesmål från fler än hundra personer som på olika sätt har drabbats av företaget. Bland dem finns Adilia Macario som berättar om hur Montana Exploradora byggt en väg på hennes mark utan hennes tillstånd. Vidare finns vittnesmål om hudsjukdomar och håravfall till följd av de föroreningar som gruvan orsakar.

Carlos Loarca från Plurijur säger till tidningen Prensa Libre att det finns oberoende utländska studier baserade på blodprov och urinprov från människor som bor i närheten av gruvan. Dessa visar på förhöjda halter av bly, symtom på arsenik i huden, hudutslag, missfärgning av hud samt håravfall.

Montana Exploradora menar i ett pressmeddelande att företaget följer nationell och internationell standard och att vattnet inte är förorenat enligt de studier som genomförts av den statliga myndigheten för energi och gruvdrift, MEM.

Förorenat vatten orsakar dödsfall bland boskap

Enligt de skyddsåtgärder som den Interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter beslutade om i maj 2010 och som sedan modifierades i december 2011 är staten skyldig att tillgodose tillgången till dricksvatten i de 18 samhällen som ligger närmast Marlingruvan. Dessa skyldigheter har ännu inte införlivats (läs mer om detta här).

Siete Platos är ett av de samhällen som omfattas av skyddsåtgärderna. I ett pressmeddelande informerar FREDEMI om att boskap fått kräkningar och dött efter att de druckit vatten ur floden som går igenom samhället. Fallet ingår i den anmälan som gjorts mot Montana Exploradora.

Påverka svenska investeringar i Goldcorp!

De svenska AP-fonderna, som förvaltar den allmänna pensionen, investerar bland annat i Goldcorp. Kristna Fredsrörelsen driver sedan i somras en kampanj tillsammans med flera andra organisationer där vi försöker skärpa AP-fondernas krav på etik och miljöhänsyn i sina investeringar. Läs gärna den debattartikel som bland andra Kristna Fredsrörelsen står bakom.

Framsidan av kampanjvykortet. Bild Sara Granér

Det går fortfarande att delta i kampanjen genom att beställa vykort från Aron Lindblom (aron.lindblom@krf.se), Kristna Fredsrörelsens programsekreterare för Fredstjänstprogrammets informationsarbete. Vykortet skrivs under och postas till socialförsäkringsminister Ulf Kristersson och finansmarknadsminister Peter Norman.

Pernilla Nordvall, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Guatemala 2012-2013.