DSC00264_1115x185
Historisk framgång – rättsprocess mot gruvbolaget Tahoe Resources går vidare i Kanada

För första gången har en överdomstol i Kanada tillåtit en rättsprocess att fortsätta när det handlar om människorättskränkningar som utförts av ett kanadensiskt företag utanför landets gränser. Det handlar om gruvbolaget Tahoe Resources som anklagas för att vara ansvariga för att deras säkerhetsvakter skjutit på demonstranter utanför gruvan El Escobal år 2013. Kristna Fredsrörelsen har på förfrågan av organisationen CODIDENA medföljt flera av målsägarna i fallet.

 Årsjubileum för den kommunala konsulteringen i Mataquescuintla där 98,4 % av de cirka 10 000 röstberättigade röstade nej till gruvnäring i området den 11 november 2012. Foto: Christopher Eriksson (11 november 2015).

Årsjubileum för den kommunala konsulteringen i Mataquescuintla, grannkommun till San Rafael Las Flores där gruvan El Escobal ligger.  98,4 % av de cirka 10 000 röstberättigade röstade nej till gruvnäring i området den 11 november 2012. Foto: Christopher Eriksson, 11 november 2015.

(mer…)

Kanadensiskt gruvbolag anmäls på hemmaplan för brott begångna i Guatemala
group-shot-of-plaintiffs-and-lawyers

Gruppbild på de målsägande samt advokater. Foto: CCIJ

Under en fredlig manifestation utanför silvergruvan El Escobal, den 27 april 2013, blev sju personer skottskadade när gruvbolagets privata säkerhetsvakter öppnade eld mot demonstranterna. Offren för attacken lämnade den 18 juni i år in en stämningsansökan mot Tahoe Resources, det kanadensiska bolag som äger gruvprojektet, som menas ha ett ansvar för attacken.

Protesterna hade utlösts av att Tahoe Resources i början av april 2013 hade givits exploateringslicenser för Escobalprojektet, trots ett brett missnöje bland civilsamhället. Attacken, som ledde till att sju personer skadades allvarligt, misstänktes ha beordrats av gruvbolagets säkerhetschef, Alberto Rotondo. En häktningsorder utfärdades mot Rotondo som tillfångatogs tre dagar senare på flygplatsen i Guatemala City, i färd med att fly landet. Han sitter sedan dess häktad för attacken och för att ha försökt förhindra utredningen. (mer…)

Årskrönika Guatemala del 2: Naturresurser

IMG_5724

Vattnet forsar ner för de vackra bergen, och jag skrattar av lycka åt den underbara i att vara på ett vackert ställe med fantastiska människor. Vi är på medföljning men stannat vid vägen när en av de medföljda insisterat att vi måste stanna och se vattenfallet. Glad över pausen efter några timmar på skakiga vägar går vi på en väg ca 100 meter, och plötsligt möts jag av en enorm klippa som sträcker sig upp mot himmelen. Vid den andra sidan av vägen finns det ett stort vattenfall omringat av grön skog, och jag förundras ännu en gång av Guatemalas vackra natur.

Guatemala är ett land rikt på naturresurser. Klippan vi besökte innehåller troligtvis värdefulla mineraler, eftersom många delar i Guatemala har visat sig innehålla guld, zinc, stål eller andra mineraler. Vattenfallet är ett bra exempel på kraften i vatten som energiresurs. Vattenkraftsverk skulle kunna vara en fantastisk tillgång för att ge många människor tillgång till energi i landsbygden, om de planerades med befolkningen och miljön i åtanke. Idag innebär tyvärr många vattenkraftsverk att miljön genomgår stora förändringar som inte alltid är positiva, och att energin som utvinns ofta används för att driva bland annat gruvdrift eller andra stora projekt.

Efter att ha berättat om årets händelser med historisk rättvisa i fokus, vill vi med den här delen berätta om vad som har hänt i Guatemala när det gäller de som arbetar med naturresurser på olika sätt. Det kan vara rätten till mark eller rätten till rådslag när stora megaprojekt planeras i ett samhälle. Dessutom berättar vi hur rätten till att demonstrera och uttrycka sig fritt utan rädsla för repressalier är hotad i Guatemala.

 

Rätten till mark

Guatemala är oerhört vackert!

Rätten till mark är kontroversiellt i Latinamerika och har en historia av förtryck och repression mot ursprungsbefolkning. För urfolk i Guatemala är marken oftast den viktigaste tillgången både som kulturellt arv men framför allt som grunden för överlevnad. Ända sedan spanjorernas invasion har marken ägts av några få aktörer som många gånger utövat förtryck mot ursprungsbefolkning. Enligt många har historien visat hur farligt en jordreform kan vara, med statskuppen mot den demokratiskt valda presidenten Arbenz i 1954 som tydligast exempel. Presidenten ville införa en jordreform och flera andra reformer, vilket gjorde att militären med stöd av den ekonomiska eliten i landet och USA gjorde en statskupp där det högerextrema partiet Nationella Befrielserörelsen (MLN) tog makten. Detta i sin tur var början på ett långt inbördeskrig när gerilla formades för att göra motstånd mot den repressiva regeringen. Som en del av militärens strategi för att bekämpa gerillan riktade sig in sig mot civilbefolkning och utförde systematiskt ett folkmord. Jordreformen är därmed något som oroar makteliten, och de arbetar för rätten till mark är oftast en av de grupper av människorättsaktivister som mest hot och våld för utstå.

En av de organisationer vi har medföljt i år är COMUNDICH. De är en paraplyorganisation för 48 samhällen som arbetar för rätten till mark. Ett av fallen de driver har varit samhället ”Corozal Arriba” där samhället har utstått hot och attacker när det blev erkänt som urfolkssamhälle, vilket innebär ett erkännande från staten av ens identitet som urfolk. Den 6 juni 2013 blev tre personer från bonde- och urfolkssamhället Corozal Arriba, Zacapa, mördade. Dådet tros vara en vedergällning från lokala jordägare för samhällets process att bli erkänt som urfolkssamhälle. Kristna Fredsrörelsen arbetar för tillfället med en blixtaktion kring detta som snart kommer nå er.

I Quiche har samhällen organiserat sig inom rörelsen Resistencia de los Pueblos. Quiche var en av de mest drabbade regionerna under inbördeskriget och befolkningen maya-ixil var i fokus under folkmordsrättegången som gruppen av ursprungsbefolkningen som regeringen och militär systematiskt ville utplåna. Under konflikten skedde flertalet stölder av mark, och mark som ägdes gemensamt av kommun och samhälle blev sålda utan befolkningens vetskap. För några år sedan upptäckte befolkningen i Tzalbal att deras mark, som de brukat i decennier, inte tillhörde dem utan hade sålts på olagligt sätt under inbördeskriget. Än har de inte fått tillbaka äganderätten men har startat en medlingsprocess med staten för att återfå den mark som är deras.

 

Rätten till rådslag: om gruvdrift och vattenkraftsverk

blogg2

En kvinna avlägger sin röst i ett lokalt rådslag gällande gruvdriften i hennes närområde. Utslaget blev ett överväldigande nej till gruvdriften med 99% av rösterna emot och bara 1% för. Foto: Tamara Vocar

Gruvdriften i Guatemala har oftast inneburit negativa konsekvenser för befolkningen, med förgiftat vatten, oljud från explosioner och stora öppna hål i marken som förstört naturen. De som är för gruvdrift menar att det innebär ekonomisk utveckling, men oftast innebär det endast en ekonomisk vinst för några få aktörer. Den största delen av befolkningen, och framför allt de som bor nära gruvorna, får en väldigt liten del av vinsten, men stora delar av de negativa konsekvenserna.

ILO (International Labour Organization) är en del av FN som arbetar med arbetsrättigheter, men har även utvecklat konventionen 169 som brukar betraktas som det viktigaste dokumentet som erkänner urfolkets rättigheter. Guatemala skrev under konventionen 169 när fredsavtalen utformades 1996. Organisationer och samhällen i Guatemala har använt detta dokument som stöd för att tillfråga människor som bor på ett område om de är för eller emot gruvdrift och vattenkraftsverk. Bland annat finns det rätten till rådslag kring ämnen som berör dem. Rådslag är en omröstning för folket där de kan rösta om vad de tycker om tex gruvdriften i deras område. Dessa megaprojekt påverkar miljön och levnadsförhållanden i ett område avsevärt, därför är det viktigt att inkludera de som bor i närheten av projekten. Under 2013 har det hållits flera stora rådslag, där samhällen har oftast med 90% majoritet sagt nej. I domslut från konstitutionsdomstolen (Corte de Constitucionalidad), har rätten till rådslag fastställts som en rättighet som bör tas hänsyn till innan ett nytt gruvprojekt startas i ett samhälle.

Tyvärr har detta inte respekterats av företagen eller staten och flertalet gruvlicenser har sålts till utländska företag trots massivt motstånd från befolkningen. I San Rafael Las Flores beviljade guatemalanska gruv- och energiministeriet (MEM) i april ett exploateringstillstånd till det kanadensisk-ägda gruvbolaget Tahoe Resources. Detta trots att lokalbefolkningen har i flera lokala rådslag röstat nej till gruvbolag i deras samhällen. Timmar efter att MEM beviljat exploateringstillstånd till Tahoe Resources gruva i San Rafael Las Flores utsattes människorättsförsvarare på miljörättsorganisationen CALAS, som är engagerat i fallet, för ett väpnat attentat på organisationens kontor. Samma dag utsattes en anställd vid organisationen för inbrott i sitt hem.  Många organisationer och människorättsförsvarare lever under det ständiga hotet att bli attackerade och i ständig rädsla på grund av deras engagemang.

San Rafael las Flores är ett samhälle som är starkt engagerad mot gruvdriften, där bla det kanadensiska företaget Gold Corp har utvunnit guld. Sverige har investerat i gruvdriften genom AP-fonderna. Kristna Fredsrörelsen har gjorde under 2013 en kampanj tillsammans med flera andra organisationer för att uppmärksamma det oetiska i detta, då Gold Corp är ett företag som enligt många människorättsorganisationer inte respekterar mänskliga rättigheter.

Under 2013 har det skett flera undantagstillstånd i Guatemala på grund av oroligheter, bland annat i kommunerna Mataquescuintla, San Rafael Las Flores, Santa Maria Xalapán och Jalapa i landskapen Santa Rosa och Jalapa. Arresteringsorder utfärdades mot flera lokala ledare för motståndet mot gruvdriften i de tre första kommunerna. Att undantagstillstånd har införts i områden med sociala protester har av många betraktats som en militariserad strategi från regeringen att motverka människorättsförsvarare.

Rätten att protestera

En bild från en demonstration vi observerat. Rätten att få tycka utan rädsla för attacker är tyvärr inte alltid respekterad i Guatemala. Foto: Sara Svensson

En bild från en demonstration vi observerat. Rätten att få tycka utan rädsla för attacker är tyvärr inte alltid respekterad i Guatemala. Foto: Sara Svensson

Kriminalisering har fortsatt att vara ett stort problem för människorättsförsvarare under 2013. Kriminaliseringen av människorättsförsvarare innebär att människor som protesterar fredligt mot orättvisor stämplas som brottslingar. Det kan innebära att bli smutskastning på olika sätt, och i slutändan även bli arresterad med tvivelaktiga skäl. Ett fall som fått mycket uppmärksamhet är ledare i Barillas, där många människorättsförsvarare har stämplats som brottslingar men senare blivit friade. 

 

Ett av fallen från Barillas är Ruben Herrera som har varit engagerad en lång tid för mänskliga rättigheter, och började arbeta i Huehuetenango med flyktingar som återvände efter inbördeskriget. Arbetet expanderade och idag är han ledare i ADH, en organisation som bland annat arbetar med ursprungsbefolkningens rätt till rådslag. De organiserar och stödjer demokratiska val i samhällen där frågan är ifall de vill att gruvdrift och andra megaprojekt ska få vara i deras område. I mars 2013 blev han arresterade men blev friad den 30 maj då domaren ansåg att det var bristande bevisföring.

 

Förutom kriminalisering har den direkta fortsatt repressionen och morden mot människorättsförsvarare. Urfolksledaren Daniel Pedro Mateo kidnappas människorättsförsvararens i Santa Eulalia, Huehuetenango, då han är på väg till Santa Cruz Barillas i samma region för att genomföra en workshop i urfolks rättigheter. Han var ledare för rörelsen mot gruvdrift och vattenkraftsverk i Santa Eulalia i Huehuetenango. Tre dagar senare återfanns hans döda kropp.

Vattenfallet glittrar när vi närmar oss och jag beundrar skönheten i bergen runt omkring. Jag undrar om det kommer komma något företag som vill utvinna mineralerna i klippan eller använda kraften i floden vid min sida. Hur många år kommer det dröja och vad regeringen lyssna på folkets protester? Kommer medborgarnas behov sättas framför ekonomiska intressen? Kommer miljön vara lika viktig som att tjäna pengar? Konflikterna kring naturresurser fortsätter att livet för många människor i Guatemala. Under det här året har vi fredsobservatörer fått äran att medfölja människor som riskerar sin bekvämlighet, sitt rykte och ibland sin säkerhet och sitt liv, för att försvara något de tror på. Vi hoppas att vi kunnat framföra hur viktigt deras arbete är för en fredligare, rättvisa och mer hållbar utvecklig i Guatemala. Ibland kan det verka mörkt och omöjligt att en förändring ska ske, men vi avslutar årets krönika med nobelpristagaren Rigobertas Menchus ord:

“Fred är inte bara avsaknaden av krig, när det finns fattigdom, rasism, diskriminering och exkludering så kommer det vara svårt att nå en värld i fred”

”La paz no es solamente la ausencia de la guerra; mientras haya pobreza, racismo, discriminación y exclusión difícilmente podremos alcanzar un mundo de paz”

Text: Sara Svensson

Foto: Sara Svensson och Tamara Vocar

Årskrönika Guatemala 2012, del 1: Det militära återtåget och ökade konflikter om landets naturresurser

Ny president, undantagstillstånd, militärisering, Ríos Montt inför rätta, dödsskjutning av demonstranter, fällande domar för brott mot mänskligheten, upptäckta massgravar på FN-militärbas, konflikter om naturresurser och övergången till en ny era i mayakalendern. Ja, 2012 har minst sagt varit omvälvande här i Guatemala. När nu december har övergått i januari passar vi på att göra en tillbakablick för att se vad det var som egentligen hände under det gångna året. Nedan följer del ett av två.

Presidentvalet hösten 2011 ledde till seger för Otto Pérez Molina och hans Patriotparti, Partido Patriota. Under parollen den hårda handens politik, la mano dura, utlovade ex-generalen Pérez Molina, som har anklagats för delaktighet i massakrer i Ixilområdet under inbördeskriget, att stävja den ökade brottslighet som har tagit ett järngrepp om landet – i synnerhet den organiserade brottsligheten med knarkkartellerna i spetsen. Pérez Molinas recept har varit att ge militären en utökad roll i brottsbekämpandet, ett ansvar polisen normalt sett har.

Militäriseringen – ett spöke från det förflutna

Som ett led i uppfyllandet av de utlovade vallöftena har Guatemala under 2012 sett öppnandet av flera nya militärbaser. Den ökade militära närvaron väcker negativa minnen i ett land där militären gjorde sig skyldig till grova människorättsbrott under det 36 år långa inbördeskriget som avslutades 1996. Enligt FN beräknas Guatemalas armé ha stått för 93 procent av de brott mot mänskligheten som begicks under inbördeskriget och av dessa riktades 83 procent mot ursprungsfolken.

Flera av de nya militärbaserna har placerats i områden där konflikter kring mark och naturresurser existerar mellan lokalbefolkning, ofta ursprungsfolk, och storbolag – något som väcker misstankar om att militärens utökade roll inte är för att få bukt på knarkkartellerna utan i själva verket är ett medel för att kontrollera det folkliga motståndet och bana väg för utländska investeringar i landets naturresurser. I synnerhet som Pérez Molina i början av året gjorde en politisk omsvängning och började driva liberaliseringslinjen. Om militären inte längre behövs för att bekämpa den organiserade brottsligheten, vem och vad är den då till för?, frågar sig många.

“En global debatt om nya metoder för att bekämpa den organiserade brottsligheten kommer att bli mitt bidrag i FN”, twittrar Otto Pérez Molina

– Det är inte en slump att de områden som nu är mest berörda av vattenkraftverk och gruvdrift också är de som drabbades hårdast under inbördeskriget. Kriget var ett sätt att fördriva befolkningen för att få tillgång till deras mark och nu ser vi frukterna av det projektet, sa den medföljda Amandine Fulchiron från organisationen Förändringsaktörer, Actoras de Cambio, i en intervju med Kristna Fredsrörelsen i höstas.

Den militära rollen ifrågasätts efter dödsskjutning

Den militära rollen har inte bara fokuserats till bekämpande av brottslighet, också vid sociala protester utgör militären numera en vanlig närvaro tillsammans med polisen i så kallade gemensamma operationer. Det har lett till kritik från grupper som menar att militären saknar träning för att hantera sociala konflikter. De är tränade för att förgöra en statlig fiende, inte medla, menar man.

Solidaritetsdemonstration för Totonicapán. Foto: Prensa Libre

Kritikerna fick vatten på sin kvarn efter den uppmärksammade dödsskjutningen av ursprungsdemonstranter i departementet Totonicapán, den fjärde oktober, då en grupp militärer öppnade eld in i en folkmassa och dödade minst åtta personer och skadade över trettiotalet. De flera tusen demonstranterna hade blockerat en viktig vägkorsning, Cuatro Caminos, i protest mot höjda elpriser och föreslagna reformer som de ansåg saknar demokratisk förankring. När polis och militär kallades in för att återställa rörelsefriheten och avhysa demonstranterna uppstod tumult och en grupp militärer öppnade eld i vad som i somliga medier har kommit att kallas den första militärledda massakern i fredstid.

Händelsen i Totonicapán kablades ut i världens medier och ledde till skarp kritik från den internationella diplomatkåren och FN. Flera toppdiplomater i Guatemala ifrågasatte öppet den militära närvaron vid sociala protester. Civilsamhället anslöt till kritiken, mobiliserade massdemonstrationer och krävde både inrikesministern Mauricio Lopez Bonillas och försvarsministern Ulises Anzuetos avgångar. President Pérez Molinas svar blev löftet om att inte längre använda militären vid sociala protester, men fortfarande sitter respektive minister kvar på sin post. Åtta soldater och en överste har gripits och står åtalade för dödsskjutningen.

Kriminaliseringen av människorättsförsvarare fortsätter

“Motstånd är inte brottslighet, repression är inte lösningen” är budskapet på en av banderollerna under solidaritetsdemonstrationen för Santa Cruz Barillas. Foto: Tamara Vocar

Våld och hot mot människorättsförsvarare nådde rekordnivåer under den förre presidenten Alvaro Coloms sista år vid makten, 2011. Otto Pérez Molinas första år som president har inte präglats av samma öppna repression (enligt siffror publicerade av Udefegua i oktober, i skrivande stund har årsrapporten fortfarande inte publicerats) mot människorättsförsvarare. Däremot har trenden om kriminalisering genom smutskastningskampanjer fortsatt, något som tydligast har yttrat sig i konflikter relaterade till mark och naturresurser.

Ett exempel är det uppmärksammade undantagstillståndet i Santa Cruz Barillas i maj månad, då både president Pérez Molina och inrikesministern Mauricio Lopez Bonilla i offentliga uttalanden anklagade de så kallade upprorsmakarna för att vara terrorister, tillhöra knarkkarteller eller vara alkoholiserade bråkstakar. Fokus riktades nästan uteslutande mot den organiserade lokalbefolkningen, medan det spanskägda vattenkraftverket Hidro Santa Cruz och dess säkerhetsvakter, som anklagas för att under en längre tid ha trakasserat och hotat motståndarna till vattenkraftverket samt för att ha legat bakom attacken den 1 maj som kostade en lokal ledares liv och skadade ytterligare två, kom betydligt lindrigare undan i statliga uttalanden och nationella medier.

“Inga rättigheter har kränkts, eftersom alla rättigheter har dragits in” – Otto Pérez Molina under undantagstillståndet i Santa Cruz Barillas. Foto: Guatemala Human Rights Commission

Förutom smutskastning såg undantagstillståndet även gripandena av flertalet lokala ledare för motståndet. Enligt många guatemalanska organisationer skedde de på olaga grund, med politiska motiv och hade som främsta syfte att försvaga och kriminalisera motståndet. Anklagelserna som riktades mot ledarna var bland annat terrorism.

Även internationella organisationer som arbetar nära lokala människorättsförsvarare har sett sig hårt ansatta genom illasinnade och rasistiska debattartiklar i dagspressen som beskriver hur utlänningar manipulerar ursprungsfolken för att skapa konflikter för egen vinnings skull. I denna smutskastning har även det svenska utvecklingssamarbetet fått ta en extra stor smäll, genom bland annat ett 45 minuter långt reportage i en guatemalansk tv-kanal där den svenska ambassaden i Guatemala anklagades för att finansiera terrorister, ett påstående som tillbakavisades av ambassaden.

Motståndet kring Marlingruvan kvarstår

Marlingruvan. Foto: Pernilla Nordvall.

En av de mest kända konflikterna i Guatemala i relation till naturresurser är Marlingruvan, som drivs av det kanadensiska gruvbolaget Goldcorp/Montana Exploradora och som svenska AP-fonderna investerar miljonbelopp i. Även i Marlinfallet har kriminaliseringen av människorättsförsvarare förekommit. Den medföljda människorättsförsvararen Chrisanta Pérez är ett sådant exempel. Under 2008 uppförde Marlingruvan en högspänningsledning på hennes tomt utan hennes medgivande. Pérez tog saken i egna händer och rev ned elledningen varpå hon och sju andra kvinnor anmäldes av Goldcorp och häktningsorder utfärdades mot dem.

I maj månad, nästan fyra år senare, fick Chrisanta Pérez upprättelse av den guatemalanska rätten, som menade att Goldcorp aldrig hade rätt att sätta upp elledningen på Pérez mark och att marken ska återbördas. Samtidigt ogillades åtalet mot de övriga kvinnorna. Samma månad togs elledningen bort från Pérez mark, då fredsobservatörer fanns närvarande.

Två medföljda organisationer, Plurijur och FREDEMI, presenterade i december månad en anmälan mot Montana Exploradora hos den guatemalanska åklagarmyndigheten. I anmälan, som grundas på vittnesmål från över 100 personer som på olika sätt har drabbats av gruvan, anklagas gruvbolaget för stöld av vatten, stöld av egendom, förorening av vattentäkter, bedrägeri, förfalskning och för att orsaka sjukdomar hos både växter och djur.

Elstolpen på Chrisanta Pérez tomt tas bort. Foto: Luis Diaz

Med Marlingruvan och dess konsekvenser för de mänskliga rättigheterna färskt på näthinnan har Kristna Fredsrörelsen under många år bedrivit påverkansarbete för att få svenska de AP-fonderna att ändra sina etiska och miljömässiga riktlinjer. Under hösten deltog vi, tillsammans med bland andra Latinamerikagrupperna, i remissvaret till regeringens buffertkapitalutredning. I svaret kräver Kristna Fredsrörelsen att respekt för mänskliga rättigheter och miljö bör lyftas in i lagen som reglerar AP-fonderna – inte vara underordnat avkastningskravet som i dag. Kristna Fredsrörelsen har även lanserat en vykortskampanj riktad till socialförsäkringsminister Ulf Kristersson och finansmarknadsminister Peter Norman, för att uppmana dem att ändra regelverket kring fonderna.

Kvinnorna talar ut om sin situation

Under året har de guatemalanska kvinnorna talat ut om hur militäriseringen och konflikterna kopplade till mark och naturresurser påverkar just dem. I Huehuetenango, en av de mest konfliktiva regionerna, anordnade en samling kvinnoorganisationer en festival enbart för kvinnor, där frågor som sällan når tidningsrubrikerna diskuterades.

Kristna Fredsrörelsen fanns på plats som observatörer. Foto Lucía PBI

Kristna Fredsrörelsen fanns på plats som observatörer. Foto Lucía PBI

Initiativet togs efter undantagstillståndet i Santa Cruz Barillas. När militären intog staden tog många lokala ledare till flykten upp till bergen för att undvika att gripas. Kvar i samhället blev kvinnorna och barnen som fick utstå trakasserier och i vissa fall våldtäkter.

– Kvinnor påverkas på ett annorlunda sätt rent kroppsligen av megaprojekten. Säkerhetssituation blir allt svårare och kvinnors rörelsefrihet begränsas av rädslan att bli angripen och våldtagen, förklarade María Guadalupe från organisationen Mama Maquín.

Konflikterna fortsätter med fredsavtalen i minnet

Den 29 december inföll 16 årsdagen av undertecknandet av fredsavtalen som satte punkt för det 36 år långa och brutala inbördeskriget. Under ceremonin närvarade flera av nyckelpersonerna från fredsförhandlingarna och de kunde enas om att fattigdomen, marginaliseringen och ojämlikheten kvarstår än idag och förhindrar uppfyllandet av en sann fred.

– Freden är inte möjlig när de sociala konflikterna inte bemöts på ett lämpligt sätt, eller när motståndet kriminaliseras. Våldet och repressionen är inte rätt väg att gå, sa Ricardo Rosales Román, före detta ledare för Guatemalas Arbetarparti, enligt Prensa Libre.

När så 2012 års kapitel har avslutats blickar många av oss tillbaka på ett år fullt av spänningar och konflikter här i Guatemala. Ett år som bara är det första av totalt fyra år med den sittande regeringen – den första militära sedan fredsavtalens undertecknande. Flera lokala organisationer ser med oro på det kommande året där konflikterna förutspås eskalera ytterligare, i synnerhet i relation till den heliga men samtidigt förbannade Moder Jord.

Tamara Vocar, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Guatemala

Goldcorps dotterbolag anmäls till åklagarmyndigheten

Montana Exploradora, Goldcorps dotterbolag i Guatemala som driver Marlingruvan i San Marcos, anmäldes till Guatemalas åklagarmyndighet (Ministerio Público) på tisdagen den 4 december av Plurijur och av FREDEMI, som representerar lokalsamhället i distriktet San Marcos och som Kristna Fredsrörelsen medföljer.

Marlingruvan i San Marcos i Guatemala. Foto: Pernilla Nordvall.

Marlingruvan i San Marcos i Guatemala. Foto: Pernilla Nordvall.

Montana Exploradora/Goldcorp anklagas för stöld av vatten, stöld av egendom, förorening av vattentäkter, bedrägeri, förfalskning samt för att orsaka sjukdomar hos både växter och djur. I anmälan ingår vittnesmål från fler än hundra personer som på olika sätt har drabbats av företaget. Bland dem finns Adilia Macario som berättar om hur Montana Exploradora byggt en väg på hennes mark utan hennes tillstånd. Vidare finns vittnesmål om hudsjukdomar och håravfall till följd av de föroreningar som gruvan orsakar.

Carlos Loarca från Plurijur säger till tidningen Prensa Libre att det finns oberoende utländska studier baserade på blodprov och urinprov från människor som bor i närheten av gruvan. Dessa visar på förhöjda halter av bly, symtom på arsenik i huden, hudutslag, missfärgning av hud samt håravfall.

Montana Exploradora menar i ett pressmeddelande att företaget följer nationell och internationell standard och att vattnet inte är förorenat enligt de studier som genomförts av den statliga myndigheten för energi och gruvdrift, MEM.

Förorenat vatten orsakar dödsfall bland boskap

Enligt de skyddsåtgärder som den Interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter beslutade om i maj 2010 och som sedan modifierades i december 2011 är staten skyldig att tillgodose tillgången till dricksvatten i de 18 samhällen som ligger närmast Marlingruvan. Dessa skyldigheter har ännu inte införlivats (läs mer om detta här).

Siete Platos är ett av de samhällen som omfattas av skyddsåtgärderna. I ett pressmeddelande informerar FREDEMI om att boskap fått kräkningar och dött efter att de druckit vatten ur floden som går igenom samhället. Fallet ingår i den anmälan som gjorts mot Montana Exploradora.

Påverka svenska investeringar i Goldcorp!

De svenska AP-fonderna, som förvaltar den allmänna pensionen, investerar bland annat i Goldcorp. Kristna Fredsrörelsen driver sedan i somras en kampanj tillsammans med flera andra organisationer där vi försöker skärpa AP-fondernas krav på etik och miljöhänsyn i sina investeringar. Läs gärna den debattartikel som bland andra Kristna Fredsrörelsen står bakom.

Framsidan av kampanjvykortet. Bild Sara Granér

Det går fortfarande att delta i kampanjen genom att beställa vykort från Aron Lindblom (aron.lindblom@krf.se), Kristna Fredsrörelsens programsekreterare för Fredstjänstprogrammets informationsarbete. Vykortet skrivs under och postas till socialförsäkringsminister Ulf Kristersson och finansmarknadsminister Peter Norman.

Pernilla Nordvall, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Guatemala 2012-2013.