DSC00264_1115x185
Människorättsförsvarare i Guatemala ständigt hotade

Människorättsförsvarare som försvarar miljö och naturresurser i Guatemala möter ständigt stora faror i sitt arbete. Under2017 utfördes fem attacker mot människorättsförsvarare, varav två mördades, när de aktivt försvarade mark, territorium och miljö från projekt som hotar människors vardaliga liv och som leder till miljöförstörning.

Interamerikanska Kommissionen för Mänskliga Rättigheter (IACHR) skriver i  ett pressmeddelandet att under 2017 har fem attacker mot människorättsförsvarare för miljö och naturresurser genomförts och två har blivit mördade, något som de ser som oroväckande. IACHR lyfter upp några exempel, ett av dem är samhället Ixquisis i Huehuetenango. Den 17 januari 2017 under en fredlig manifestation mot vattenkraftprojektet i Ixquisis började beväpnade män att skjuta mot Sebastian Alonso Juans territorium. Han var en människorättsförsvarare som försvarade urfolksrättigheter, men som dog av sina skador. En liknande situation skedde den 27 maj 2017 då Carlos Maaz Coc som också var en försvarare för urfolksrättigheter, avled efter att ha blivit skadad under en fredlig manifestation. Manifestationen handlade om att be makthavarna om en lösning till föroreningarna i Guatemalas största sjö Izabal, som är en konsekvens av gruvan som utvinner nickel i området. Polisen var närvarande under manifestationen och använde gasbomber som slutade med att flera personer blev skadade och att Carlos Maaz Coc avled.

På eftermiddagen den 7 juni 2017 blev flera medlemmar av Rådet av folket Maya K’iche (CPK) och däribland Aura Lolita Chávez förföljda. Lolita Chávez har sedan tidigare akuta säkerhetsåtgärder som är beviljade av IACHRDe blev hotade, förföljda och skrämda av tio beväpnade män när de eskorterade en lastbil fylld med ved. De beväpnade männen är ännu inte identifierade. Medlemmarna ur CPK skulle lämna veden till de lokala auktoriteterna i Santa Cruz i Quiche. När de försökte fly förföljdes de och samtidigt sköt männen skott upp i luften.

Vi anropar makthavarna i Guatemala om den oacceptabla ökningen av våld mot människorättsförsvarare som försvarar miljö- och markrättigheterna och att de genast ska utveckla en policy som skyddar människorättsförsvararna”, uttryckte experterna.

”Denna policy borde inkludera implementationen av heltäckande skyddsprogram för människorättsförsvararna i samråd med det som har angivits av IACHR i fallet Defensores De Derechos Humanos y otros vs. Guatemala från 2014 och ha i åtanke de specifika riskerna som människorättsförsvararna som skyddar miljön utsätts för” fortsätter dem.

Experterna påminner om att staten har ett ansvar att arbeta så att attackerna gentemot människorättsförsvararna undersöks med transparens. Detta för att identifiera vem det är som ligger bakom dem och vem det är som har utfört attackerna för att därefter genomgå en process för att garantera skadestånd för att det inte ska råda straffrihet. Det är även staten som bör förhindra alla attacker mot människorättsförsvararnas som kränker deras liv och den fysiska integriteten. De bör även garantera att de under alla omständigheter kan genomföra sina legitima aktiviteter för de mänskliga rättigheterna utan begräsningar och rädsla.

De uttalade experterna är John Knox, Michel Forst och José de Jesús Orozco Henriquez.

Nathaly Mejia, fredsobservatör i Guatemala

Läs mer:

Rättivsa i Ixquisis krävs i samband med firandet av internationella dagen för Moder Jord

Expertos condenan ataques y asesinatos de defensoras y defensores del medioambiente en Guatemala (Pressmeddelandet på spanska)

Defensores de Derechos Humanos y otros vs. Guatemala

“Det är ett systematisk förtryck mot urfolksgrupperna”

Förra veckan arresterades människorättsförsvararna, Melvin Garcia Alvarez och José Mendez Torres efter att ha deltagit på ett möte gällande vattentillgångarna tillsammans med flera urfolksledare.

Melvin Garcia Alvarez och José Mendez Torres blev den 19 maj arresterade av polisen när de var på väg hem, polisens argument för arresteringen var störande och olydnad av den allmänna ordningen. Därefter får de veta att de har haft en arresteringsorder sedan februari 2016. Melvin Garcia och José Mendez tillhör urfolket Maya Ch´orti och är medlemmar i organisationen COMUNDICH som försvarar natur- och markrättigheterna, en organisation som Kristna Fredsrörelsen medföljer.

– Det är inte en attack mot våra medmänniskor och kolleger, det är ett systematisk förtryck mot urfolksgrupperna, understryker COMUNDICH.

Det är oroväckande att det juridiska systemet används som en metod för att kriminalisera människorättsförsvararna i Guatemala. Det är en metod som används för att avleda uppmärksamheten från det som människorättsförsvararna försvarar, såsom rätten till mark och vatten. Att använda en rättslig process mot människorättsförsvararna skadar och skapar en social stigma mot personerna samt organisationerna. Kriminaliseringen med hjälp av det juridiska systemet blir allt vanligare i Guatemala. Något som även Amnesty understryker i sin rapport från september 2016 och som Kristna Fredsrörelsen tidigare har uppmärksammat.

Nedan kan ni läsa COMUNDICH pressmeddelande gällande människorättsförsvararnas arrestering (på spanska)
COMUNDICH pressemeddelande gällande arresteringen.

COMUNDICH pressemeddelande gällande arresteringen publicerad den 26 maj 2017.

 COMUNDICH pressemeddelande gällande arresteringen.

COMUNDICH pressemeddelande gällande arresteringen publicerad den 26 maj 2017.

COMUNDICH pressemeddelande gällande arresteringen.

COMUNDICH pressemeddelande gällande arresteringen publicerad den 26 maj 2017.


Nathaly Mejia, fredsobservatör i Guatemala

Läs mer:
Amnestys rapport om människorättsförsvararare av miljö och naturr i Guatemala och Honduras 2016.
Kriminaliseringen mot människorättsförsvarare fortsätter

 

 

Livet som ung, kvinnlig, urfolksledare

Elodia Castillo Vasquez har sedan 22 års åldern varit urfolksledare. Hon är även laglig representant för Coordinadora de Asociaciones y Comunidades para el Desarollo Intergral del pueblo Ch’orti (COMUNDICH). De samordnar 48 urfolk- och småbrukarsamhällen från Zacapa och Chiquimula. Deras mål är att stärka urfolksgruppen Maya Ch’orti kulturella identitet och att återge dem deras mark.

Elodia Castillo Vasquez urfolksledare Foto: Laura Kleiner

Elodia Castillo Vasquez urfolksledare.
Foto: Laura Kleiner

Elodia Vasquez var en deltagarna på ett seminarium där kvinnliga människorättsförsvarare var inbjudna under veckan när de svenska civilsamhällsorganisationerna besökte Guatemala.

– Vi märker att det finns människor i andra länder som oroar sig för oss och vill att urfolkssamhällena ska vara respekterade. Utrymmet för kvinnliga människorättsförsvarare är viktigt eftersom det är grundläggande att vi kvinnor deltar i organisationer och i beslutsfattande råd, säger Elodia.

1. Hur definierar du dig själv?

Jag är en kvinna, jag värdesätter mig själv och kampen som jag för. Jag gör det för att jag tycker om att bidra när det går. Jag är en del av en kamp, och som kvinna har jag ett ansvar att försvara mina rättigheter, att stärka mina styrkor samt att lära mig mer om kampen som mina förfäder har fört.

2. Definerar du dig själv som en människorättsförsvarare?

Enligt mig, ja. Det som definiera mig som människorättsförsvarare är att jag är en urfolkskvinna. Jag försvarar de mänskliga rättigheterna när det är möjligt. I mitt samhälle har jag sedan liten stöttat kvinnor som har diskriminerats. Ännu en anledning till att jag känner mig som en människorättsförsvarare är för att jag försvarar mark-, territorium-, urfolk-, kvinno- och de kollektivarättigheterna.

3. Hur ser en vanlig dag ut för dig och vad har du för ansvar?

Min funktion och mitt ansvar är att leda och lagligt representera organisationen COMUNDICH. Jag har inte bara administrativt ansvar utan jag är även närvarande i samhällena, organiserar samt planerar med dem. Jag arbetar även med att kommunicera med flera urfolksledare, främst med män men även några kvinnor. Förutom det så är jag urfolksledare i min by. Vi har haft möten med urfolkssamhällena samt arbetat med kommunikation och planering på lokal-, regional- och nationellnivå.

4. Vilken väg har du tagit för att vara där du är idag?

Min väg hit har varit lång och den viktigaste delen har varit min uppväxt. När jag var yngre nominerades jag till en styrelse i min by och jag satt även i skolans elevråd. Sedan den stunden, blev jag erkänd av byn när det gällde att kämpa för natur- och markrättigheter. Jag fick en gång höra att det fanns en ungdomsstyrelse, jag deltog på det första möte och det andra därefter och så fortsatte jag, slutligen blev jag nominerad av byn för att bli urfolksledare. Som kvinnor har vi rättigheter att kämpa men vi har också en möjlighet att lära känna vad som existerar, vad vi känner och hur vi lever i våra samhällen. Jag är glad att jag har möjligheten att kunna vara engagerad.

5. Vilka hinder har du mött under tiden?

Förlusten av mina kolleger, har påverkat mig mycket. Vi har arbetat tillsammans sen organisationens början. Sedan vi började processerna i de olika samhällena har vi levt som syskon. Som kvinna känner jag mig stärkt att jag kan fortsätta att lyfta upp de olika fallen och fram tills denna stund så fortsätter jag att kämpa. Min väg har inte bara varit fylld med lyckliga stunder utan också med sorg.

6. Vad säger din familj över ditt val av sysselsättning?

En dag meddelade min by att de ville ha en kvinnlig representant och att det därför skulle finnas en nominering för en kvinnlig urfolksledare. Min familj sa att det var en seriöst och stort vägval, och om jag ville göra det så skulle de stötta mig. Min mamma sa ”du kom till världen för att göra nytta och inte tvärtom”

7. Vilka svårigheter har du mött som människorättsförsvarare?

En gång sa de till mig ”Varför är du här? Detta är en mans arbete.” När de nominerade mig till urfolksledare, fanns det ett antal människor som ville rubba min auktoritet. Det fanns fyra till fem personer som sa att jag inte kan vara urfolksledare för att jag är kvinna. Vi arrangerade ett möte där vi lyfte ämnet. En manlig deltagare frågade ”Varför kan inte hon vara urfolksledare?” ”För att hon är en kvinna…” ”I vilken paragraf i lagen står det att en kvinna inte får delta?” Jag kämpar sedan dess för att mina manliga kolleger ska erkänna att jag som kvinna har rättighet att delta, stötta och ta beslut. Idag räknar de med mig, de ser att jag är delaktig på möten. Diskrimineringen har minskat och en kvinna har blivit involverad.

8. Har du fått utstå förtal riktat mot dig som kvinna?

När jag precis hade börjat var det som svårast. När en kvinna lämnar sitt hem börjar folket i byn att prata och säga ”hon är prostituerad” och ”den kvinnan är inte längre samma person”. Ibland sa de ”varför pratar denna kvinnan?”. Det fanns en stund då jag upplevde kränkningen gentemot mig som utmanande och svår, men jag har klarat att komma ur det och fortsätta med det jag gör. Förtalet hindrade inte mig från att fortsätta göra mitt jobb, tvärtom, det har betytt att folket blev påminda om att jag existerade och med tiden såg de resultat av mitt jobb och engagemang.

9. Tror du att ditt kön påverkar din trovärdighet?

Jag har lyckats se några framsteg. Det har funnits mycket inflytande som kvinna under förloppets gång. I byn har jag haft inflytande, exempelvis för några dagar sen sa en person till mig ”jag kunde aldrig föreställa eller tänkt att en kvinna skulle leda och bestämma i byn”. Jag svarade ”jag bestämmer inte, vi tar gemensamma beslut” För mig är det ett exempel på hur min närvaro skapar betydelse i kampen. Det har också hjälpt att inspirera andra kvinnliga kolleger att delta. När de ser att en kvinna deltar i aktiviteter och möten, så tänker de, om hon kan så kan jag. 

10. Vad är din framtida ambition?

Denna kampen har lärt mig mycket, och den har även lärt mig om hur en person borde vara i situationer där en behöver prata åt andra som inte har modet eller kan. Min framtida ambition är att fortsätta att arbeta och kämpa för de mänskliga rättigheterna. Slutligen, även utbilda mig mer för att kunna bidra mer.

Intervjuare: Laura Kleiner, fredsobservatör i Guatemala
Översättning av text: Nathaly Mejia, fredsobservatör i Guatemala

 

 

Under 2017 togs beslutet att publicera intervjuer med kvinnliga människorättsförsvarare för att lyfta kvinnornas roll i kampen för de mänskliga rättigheterna. Under årets gång kommer vi att intervjua flera kvinnliga människorättsförsvarare.
Rättvisa i Ixquisis krävs i samband med firandet av Internationella dagen för Moder Jord

Den 20 April samlades flera civilsamhällsorganisationer i Huehuetenango för att uppmärksamma och fira den Internationella dagen för Moder Jord som i år inföll den 22 April. Evenemanget anordnades av Asamblea Departamental de Huehuetenango (ADH), en organisation som i flera år medföljts av Krf och som bland annat arbetar med med att stödja ursprungsbefolkningars kamp för att skydda sina marker från exploatering till förmån för vattenkraftsprojekt, gruvdrift och andra megaprojekt.

Evenemanget närvarades av representanter från urprungsfolksgrupperna Mam, Qa’njoba’l och Chuj. Vid den presskonferens som hölls uttryckte de tillsammans sin oro över förstörelsen av Moder Jord samtidigt som de deklarerade deras engagemang för att forsätta med deras förfäders sed att med omsorg och respekt skydda naturen. De förkastade tydligt den förstörelse och förorening av miljön som såväl nationella som internationella företag orsakar. De uppmanade också den Guatemaltekiska staten att ta sitt ansvar för att skydda naturen.

Tillfället togs också i akt för att ratificera ett rättsligt instrument för att kräva konstitutionella rättigheter mot vattenkraftsföretaget Promoción de Desarrollos Hídricos S.A som opererar i Microregionen Ixquisis, San Mateo Ixtatán i norra Huehuetenango där de för tillfället bygger 3 vattenkraftsverk. Byggena kommer innebära stora förändringar i den omkringliggande miljön då floder kommer att avledas och lämna vissa samhällen utan vattenkälla. Företagets etablering i Ixquisis har varit högst godtycklig då en majoritet av loklbefolkningen motsätter sig mot bygget. Det har dessutom inneburit en ökad otrygghet för områdets invånare. Exempelvis utsätts de som öppet utrycker sig emot företaget kontinuerligt för hot, våld och kriminalisering från företagets privata säkerhetsstyrkor, polis, militär och privatpersoner.

Den militära kontrollen och repressionen av invånarna är väldigt stark i området och har ett tydligt samband med företaget – militärbasen som anrättades i samband med företagets intåg ligger på företagets privata mark. Denna oegentlighet har uppmärksammats och fått visst gehör på försvarsministeriet men ännu tyder ingenting på att militärbasen kommer att läggas ned. De drabbade invånarna i Ixquisis har gjort ett flertal anmälningar om de brott mot mänskliga rättigheter som nästintill dagligen förekommer samt anordnat fredliga manifestationer såsom den som hölls den 17e Januari 2017 då Sebastian Alonso Juan mördades.

Dessa ohederliga förfaranden och brott mot mänskliga rättigheter fördömdes av de närvarande på evenemanget och inför närvarande press krävdes en upplösning gällande mordet på Sebastián Alonso Juan samt att rättvisa skipas. De krävde också att företaget drar sig tillbaka och att byggandet av vattenkraftsprojekten upphör.

Isabelle Persson, Fredsobservatör i Guatemala

Läs mer:

Människorättsförsvarare dödad vid attack mot fredlig demonstration

Karavan för värdighet

“Så mycket som vi har kämpat och ansträngt oss för inget”

Den före detta säkerhetschefen Mynor Padilla friades från alla anklagelser i rättssalen i Puerto Barrios den 6 april. Han var anklagad för Adolfo Ich Chamans död och German Chub Choc allvarliga skador. Trots det ger inte de målsägande upp hoppet om rättvisa. 

Germán Chub och Angelica Choc utanför rättssalen i Puerto Barrios. Foto: Christoffer Eriksson

Germán Chub och Angelica Choc utanför rättssalen i Puerto Barrios, Guatemala. Foto: Christoffer Eriksson

Torsdagen den 6 april befann vi oss utanför rättssalen i Puerto Barrios i östra Guatemala. Det var ett chockerande beslut som meddelades ut när vi stod och väntade utanför rättssalen, att den före detta säkerhetschefen Mynor Padilla friades från alla anklagelser.
Så mycket som vi har kämpat och ansträngt oss för inget… det finns ingen rättivsa, säger German Chub gråtandes när han lämnar rättssalen.

Den före detta säkerhetschefen Mynor Padilla för gruvbolaget Compania Guatemalteca de Niquel (CGN) var anklagad för att vara ansvarig för Adolfo Ich Chamans död år 2009 i El Estor, Guatemala. German Chub och Angelica Choc, som är änka till Adolfo Ich, var målsägare i fallet mot den före detta säkerhetschefen. Detta är ett fall som Kristna Fredsrörelsen har medföljt sedan dess start i april 2015. Vi har varit närvarande under rättegångarna och medföljt Angelica Choc och German Chub under processen.

Angelica Chocs fall lyftes upp av Amnesty International i september 2016 men trots det så har den nationella uppmärksamheten varit låg under de två åren som fallet har pågått. Angelica kunde tyvärr inte närvara under rättegången på grund av häsloskäl.
– Jag kommer att använda min röst för att tala om hur de har behandlat mig under rättegången och under hela processen, säger hon i ett samtal innan rättegången.

Det finns en förväntan hos oss internationella organisationer i Guatemala och hos flera som följer fallet att beslutet överklagas. Både German och Angelica hoppas på att rättvisa för urfolket Q’eqchi ska komma. Som by och urfolksgrupp kommer de att fortsätta att försvara mark- och territoriumsrättigheter.
– Jag är tacksam över min egna styrka som jag har haft under den långa rättegångsprocessen med många hinder på vägen. Jag kommer att fortsätta att kämpa och använda min röst för att nå rättvisa och för att de mänskliga rättigheterna ska respekteras, säger Angelica Choc.

Nathaly Mejia, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen 

Läs mer:
Sex år efter mordet är rättegången igång
Skott mot människorättsförsvararen Angelica Chocs hus 


BLI MEDLEM

Var förändringen du själv vill se. Bli medlem i Kristna Fredsrörelsen.

VIDARE
GE EN GÅVA

Stå upp för fred och mänskliga rättigheter. Ge en gåva till Kristna Fredsrörelsen.

VIDARE

AKTION

Agera mot människorättsbrott. Gå med i vårt aktionsnätverk.

VIDARE
SKYDDSÄNGEL

Bidra till arbetet för fred och mänskliga rättigheter. Ge bort en skyddsängel.

VIDARE