Den 20 April samlades flera civilsamhällsorganisationer i Huehuetenango för att uppmärksamma och fira den Internationella dagen för Moder Jord som i år inföll den 22 April. Evenemanget anordnades av Asamblea Departamental de Huehuetenango (ADH), en organisation som i flera år medföljts av Krf och som bland annat arbetar med med att stödja ursprungsbefolkningars kamp för att skydda sina marker från exploatering till förmån för vattenkraftsprojekt, gruvdrift och andra megaprojekt.

Evenemanget närvarades av representanter från urprungsfolksgrupperna Mam, Qa’njoba’l och Chuj. Vid den presskonferens som hölls uttryckte de tillsammans sin oro över förstörelsen av Moder Jord samtidigt som de deklarerade deras engagemang för att forsätta med deras förfäders sed att med omsorg och respekt skydda naturen. De förkastade tydligt den förstörelse och förorening av miljön som såväl nationella som internationella företag orsakar. De uppmanade också den Guatemaltekiska staten att ta sitt ansvar för att skydda naturen.

Tillfället togs också i akt för att ratificera ett rättsligt instrument för att kräva konstitutionella rättigheter mot vattenkraftsföretaget Promoción de Desarrollos Hídricos S.A som opererar i Microregionen Ixquisis, San Mateo Ixtatán i norra Huehuetenango där de för tillfället bygger 3 vattenkraftsverk. Byggena kommer innebära stora förändringar i den omkringliggande miljön då floder kommer att avledas och lämna vissa samhällen utan vattenkälla. Företagets etablering i Ixquisis har varit högst godtycklig då en majoritet av loklbefolkningen motsätter sig mot bygget. Det har dessutom inneburit en ökad otrygghet för områdets invånare. Exempelvis utsätts de som öppet utrycker sig emot företaget kontinuerligt för hot, våld och kriminalisering från företagets privata säkerhetsstyrkor, polis, militär och privatpersoner.

Den militära kontrollen och repressionen av invånarna är väldigt stark i området och har ett tydligt samband med företaget – militärbasen som anrättades i samband med företagets intåg ligger på företagets privata mark. Denna oegentlighet har uppmärksammats och fått visst gehör på försvarsministeriet men ännu tyder ingenting på att militärbasen kommer att läggas ned. De drabbade invånarna i Ixquisis har gjort ett flertal anmälningar om de brott mot mänskliga rättigheter som nästintill dagligen förekommer samt anordnat fredliga manifestationer såsom den som hölls den 17e Januari 2017 då Sebastian Alonso Juan mördades.

Dessa ohederliga förfaranden och brott mot mänskliga rättigheter fördömdes av de närvarande på evenemanget och inför närvarande press krävdes en upplösning gällande mordet på Sebastián Alonso Juan samt att rättvisa skipas. De krävde också att företaget drar sig tillbaka och att byggandet av vattenkraftsprojekten upphör.

Isabelle Persson, Fredsobservatör i Guatemala

Läs mer:

Människorättsförsvarare dödad vid attack mot fredlig demonstration

Karavan för värdighet

Den före detta säkerhetschefen Mynor Padilla friades från alla anklagelser i rättssalen i Puerto Barrios den 6 april. Han var anklagad för Adolfo Ich Chamans död och German Chub Choc allvarliga skador. Trots det ger inte de målsägande upp hoppet om rättvisa. 

Germán Chub och Angelica Choc utanför rättssalen i Puerto Barrios, Guatemala. Foto: Christoffer Eriksson

Torsdagen den 6 april befann vi oss utanför rättssalen i Puerto Barrios i östra Guatemala. Det var ett chockerande beslut som meddelades ut när vi stod och väntade utanför rättssalen, att den före detta säkerhetschefen Mynor Padilla friades från alla anklagelser.
– Så mycket som vi har kämpat och ansträngt oss för inget… det finns ingen rättivsa, säger German Chub gråtandes när han lämnar rättssalen.

Den före detta säkerhetschefen Mynor Padilla för gruvbolaget Compania Guatemalteca de Niquel (CGN) var anklagad för att vara ansvarig för Adolfo Ich Chamans död år 2009 i El Estor, Guatemala. German Chub och Angelica Choc, som är änka till Adolfo Ich, var målsägare i fallet mot den före detta säkerhetschefen. Detta är ett fall som Kristna Fredsrörelsen har medföljt sedan dess start i april 2015. Vi har varit närvarande under rättegångarna och medföljt Angelica Choc och German Chub under processen.

Angelica Chocs fall lyftes upp av Amnesty International i september 2016 men trots det så har den nationella uppmärksamheten varit låg under de två åren som fallet har pågått. Angelica kunde tyvärr inte närvara under rättegången på grund av häsloskäl.
– Jag kommer att använda min röst för att tala om hur de har behandlat mig under rättegången och under hela processen, säger hon i ett samtal innan rättegången.

Det finns en förväntan hos oss internationella organisationer i Guatemala och hos flera som följer fallet att beslutet överklagas. Både German och Angelica hoppas på att rättvisa för urfolket Q’eqchi ska komma. Som by och urfolksgrupp kommer de att fortsätta att försvara mark- och territoriumsrättigheter.
– Jag är tacksam över min egna styrka som jag har haft under den långa rättegångsprocessen med många hinder på vägen. Jag kommer att fortsätta att kämpa och använda min röst för att nå rättvisa och för att de mänskliga rättigheterna ska respekteras, säger Angelica Choc.

Nathaly Mejia, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen 

Läs mer:
Sex år efter mordet är rättegången igång
Skott mot människorättsförsvararen Angelica Chocs hus 

Under förra veckan träffades representanter från de tio europeiska och nordamerikanska organisationer som ingår det internationella medföljningsprojektet Acoguate som Kristna Fredsrörelsen är en del av i Guatemala. Under mötet avhandlade vi viktiga interna och organisatoriska frågor. Vi genomförde också en gemensam analys av situationen i Guatemala de senaste två åren och hur den specifikt har påverkat vår målgrupp, människorättsförsvarare som arbetar med övergångsrättvisa och för hållbar utvinning av naturresurser. Resultat av analysen visar på betydelsefulla framsteg, framförallt gällande emblematiska fall och utkrävande av sanning och rättvisa för brott mot mänskligheten som skedde under den väpnade konflikten i Guatemala. Analysen visar dock att situationen för människor som försvarar sina rättigheter i områden där utvinningsprojekt sker har förvärrats avsevärt de senaste åren.

Enligt den rapport som Amnesty International publicerade förra året¹ är Guatemala är tillsammans med Honduras, det farligaste landet för människorättsförsvarare som arbetar för sina landrättigheter och hållbar utvinning av naturresurser. Medföljningsprojektet Acoguate var en av de som bidrog med material till rapporten. De risker som dessa människorättsförsvarare utsätts för i Guatemala är mord, våldsamma attacker samt en omfattad stigmatisering och kriminalisering av rätten att organisera sig för att utkräva sina rättigheter i områden där exempelvis utvinning av gruvnäring och vattenkraft sker.

Det är oftast väldigt komplexa konflikter med flera intresseaktörer involverade. En och samma konflikt visa inslag av typiska asymmetriska intresserelationer så som stat och företag mot lokalbefolkningen, men det finns även mer symmetriska intressekonflikter inom lokalbefolkningen som utgörs av olika visioner av utveckling. Trots att dessa människorättsförsvarare arbetar i väldigt svåra förhållanden utan garantier för sitt liv eller säkerhet, var erfarenhetsutbytet väldigt konstruktivt. För att de ska kunna föra en dialog med den guatemalanska staten och företagen som verkar i deras områden måste grundläggande förutsättningar först finnas, till exempel garantier för ens egen och sin familjs säkerhet. Det går inte att föra en dialog om ena parten riskerar sitt liv eller frihetsberövas för sin rätt att organisera sig och på ett icke-våldsligt sätt försvara sina rättigheter.

På mötet sista dag bjöd Acoguate in ett trettiotal personer från några av de organisationer som vi medföljer i Guatemala för att genomföra ett erfarenhetsutbyte kring hur dessa personer och organisationer har påverkats av det krympande utrymmet för människorättsförsvarare i landet. Gemensamt var att alla arbetar med att försvara sina landrättigheter och krav på en hållbar utvinning av resurser. Utbytet handlade om att dela med sig av erfarenheter i hur rätten till samråd enligt ILO 169 fungerar i Guatemala samt användningen av dialogsforum som den guatemalanska staten och företag genomför när ekonomiska utvinningsprojekt redan finns etablerade. Erfarenhetsutbytet visade på omfattningen av de utmaningar som människorättsförsvarare i Guatemala ställs inför. Flera av deltagarna har själva utsatts för våldsattacker, har närstående som har mördats eller har utsatts för kriminalisering på grund av sitt engangemang för mänskliga rättighetermotstånd.

En av de som deltog på erfarenhetsutbytet var Angéelica Choc som är målsägare i ett rättsfall mot den före detta säkerhetschefen för gruvbolaget Compania Guatemalteca de Niquel, CGN, som bland annat anklagas för att vara ansvarig för Angéelicas makes död år 2009 när säkerhetsvakter stormade in för att tvångsförflytta befolkningen i området. I torsdags den 6 april, gavs domen i fallet, där säkerhetschefen friades från anklagelserna i motsvarande tingsrätten. Domen kommer med all säkerhet att överklagas. Angéelica kunde  av hälsoskäl inte närvara när domen meddelades men däremot fanns internationell närvaro i form av fredsobservatörer från Acoguate  på plats vid rättssalen. Vid mötet under erfarenhetsutbytet sa hon:

”Jag kan inte delta vid domstolsbeslutet, men oavsett hur domen faller så kommer den internationella medföljningen vara viktigt stöd för mig och jag känner mig tacksam att ni kommer att kunna närvara när domen faller.”