DSC00264_1115x185
Sökandet efter försvunna tar aldrig slut

”Jag känner igen hans kläder och de säger att en av dem har en grön tröja.”

Den kvinna vi besöker har precis berättat att någon hittat en gömd begravningsplats en timmes promenad från hennes hem. Ryktena säger att det ligger två män där och hon vill gå och se om någon av dem är hennes make. Han har varit försvunnen i över 30 år. Hennes röst är spänd, hon vill veta vad vi tycker, och när vi säger att det inte är vår expertis men att hon kanske kan kontakta en organisation som arbetar med utgrävningar ser hon lättad ut. “Ja, jag ska kontakta dem imorgon”, säger hon bestämt och upprepar, ”jag känner igen min mans kläder.”

Bild 7liten

De två sanningskommissioner som utrett krigsbrott i Guatemala – den FN-tillsatta Comisión de Esclaracimiento Historico (CEH) och den katolska kyrkans initiativ Nunca Más (Aldrig mer) – uppskattar att mellan 40 000 och 50 000 personer försvann under den väpnade konflikten. De flesta var urfolk anklagade för samröre med gerillan, men där fanns också, speciellt i städerna, många som organiserat sig i sociala organisationer, fackföreningar eller politiska partier.

(mer…)

Fallet CREOMPAZ – ett steg närmare rättvisa

I veckan inleddes andra fasen i det omtalade fallet CREOMPAZ där 14 före detta högt uppsatta militärer står anklagade för brott mot mänskligheten och påtvingande försvinnande. Vi i Kristna Fredsrörelsen var på plats.

 FREDBLOGG

Fallet som i media går under namnet CREOMPAZ är idag högaktuellt i Guatemala, dels som det första fall i världen som gäller en såpass lång tidsperiod (1978-1990) och för den stora grupp av påtvingande försvinnanden som skedde. Under presskonferensen som ägde rum tidigare i veckan menade de organisationer som för grupptalan i fallet att det är nu det Guatemalanska rättsystemet har möjligheten att visa sin kapacitet att skipa rättvisa.

CREOMPAZ är en förkortning för “Comando Regional de Entrenamiento de Operaciones de Mantenimiento de Paz” (Regional träningsinstans för fredsbevarande insatser) och har de senaste åren ironiskt nog fungerat som en FN-bas där man utbildat bland annat poliser, militärer och annan personal för fredsbevarande ändamål. Under de beväpnande konflikten på 80-talet gick basen under namnet Zona Militar 21, och fungerade som en bas för militärer i kommunen Cobán i provinsen Alta Verapaz. Nu har det kommit fram information om den också användes för tortyr och utomrättsliga avrättningar och i praktiken blev en massgrav för urfolk i regionen.

(mer…)