DSC00264_1115x185
Sex år efter mordet är rättegången igång

”Jag skrek och skrek men hörde ingenting. Jag hostade blod och ropade till folk omkring att ta mig därifrån”
”Finns den som sköt i rummet?”
”Ja.”

Nickelgruvan Fenix har skapat en blodig markkonflikt i Guatemala. Foto: Annika Wilhelmson

Nickelgruvan Fenix har skapat en blodig markkonflikt i Guatemala. Foto: Annika Wilhelmson

Luftkonditioneringen brummar högt och puffar av den fuktiga 40-gradiga värmen sveper förbi varje gång dörren ut från salen öppnas. Min genomblöta blus känns kall mot ryggen.

Vi befinner oss i tingsrätten i Puerto Barrios i östra Guatemala och lyssnar på German Chub Chocs vittnesmål om den dag han blev förlamad i båda sina ben. Han berättar hur han såg säkerhetschefen till gruvbolaget Compania Guatemalateca de Niquel, CGN, sikta på honom med pistol, hur han vände om och sprang och hur han sedan låg på marken och skrek.

Efter år av väntan har förhören i rätten börjat. Målsägaren Angelica Choc söker upprättelse för sin dödade make och German Chub Choc för sina skador.

Mångårig markkonflikt har lett till mycket våld

2009 kulminerade en konflikt mellan CGN och invånare i mayabyn Las Nubes. Under ett par års tid hade gruvbolaget gjort flera våldsamma försök att avhysa invånarna från platsen. Men historien går tillbaka längre än så.

Under inbördeskriget utrotades hela mayabyar i Guatemala — andra tvångsförflyttades eller flydde till Mexiko. Invånarna i Las Nubes, som tillhör gruppen maya Q’eqchi, avhystes från sin mark under blodiga attacker.

Tio år efter fredsavtalet, 2006, återvände flera invånare till marken för att bygga upp byarna igen.

I september 2009 kom säkerhetspersonal från CGN till byn vid flera tillfällen och krävde att de flyttade — annars skulle de köra bort dem med våld och döda männen, sa de. Vid ett besök rev de bycentret. De invånare som försökte hindra vandaliseringen möttes av tårgas, pepparspray och gummikulor.

På morgonen den 27 september kom guvernören till byn. Hon samlade till ett möte och uppmanade invånarna att lämna sina hus och flytta in i den by som gruvbolaget byggt upp till dem trots att marken var undermålig och, erkände hon, att bolaget inte uppfyllt de villkor de lovat. Ledarna för byn ifrågasatte hennes koppling till gruvbolaget och krävde att få tala med statens företrädare för mänskliga rättigheter. Enligt invånarna ska guvernören ha svarat att hon representerar både staten och mänskliga rättigheter och kort därefter åkt därifrån.

Några timmar senare hör läraren och byledaren Adolfo Ich en skottlossning nerifrån byn. Han sitter i ett föräldramöte men oroar sig för de barn som bor i husen intill och avbryter mötet för att se efter vad som pågår. På platsen möter han säkerhetschefen Mynor Padilla som enligt vittnesuppgifter säger: ”Vad bra att du kom, vi har letat efter dig och vill tala med dig”. Säkerhetsvakterna attackerar sedan Adolfo Ich med machetes och Mynor Padilla skjuter honom. När han inte dör direkt lyfter även två andra säkerhetsvakter sina pistoler och skjuter honom.

Ett 20-tal personer försöker rädda Adolfo Ich men hopen beskjuts från två håll och skingras. Därefter flyr invånarna platsen.

Vittnen och målsägare hotas

I efterhand har CGN och dess vid tillfället kanadensiska moderbolag Hudbay Minerals hävdat att skotten utlöstes under en manifestation som gick överstyr. På Hudbays webbsida står att bolaget beklagar Adolfo Ichs död och att dess personal inte hade något med den att göra. Det våld de använde var nödvändigt för att inte fler skulle skadas. Men även i Kanada pågår en rättegång om mordet — där själva bolaget Hudbay står som anklagad.

I och med att rättegången har närmat sig har hoten mot målsägarna i fallet ökat. Pickups har vid flera tillfällen följt efter Angelica Choc och vittnena i fallet — senast på väg hem efter en dag i tingsrätten. Kristna Fredsrörelsen medföljer målsägarna i fallet med förhoppningen att den internationella närvaron ska motverka hoten och juridisk rättvisa ska kunna skipas.

Inför rättegången besökte anställda på gruvbolaget German Chub Choc och erbjöd honom pengar för att inte vittna i rätten. Men han har stått emot.

— Det här handlar om våra liv. Det är rättvisa vi vill ha, säger han.

Läs krönika om fallet: Ilskan har ingenstans att ta vägen

Annika Wilhelmson, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Guatemala

Lämna en kommentar


*