DSC00264_1115x185
Vattenkraftverket Xalalá – ett redan mycket kritiserat projekt (del 2)

Medan Guatemalas riksrevision gjorde sin utredning gällande INDEs kontraktering av företaget Intertechne för genomförbarhetsstudierna av vattenkraftverket Xalalá i vår, utsattes de berörda samhällena och proteströrelsen ACODET (Asociación de Comunidades para el Desarrollo y Defensa del Territorio) för upprepad kriminalisering och smutskastning.

Under den före detta generalen Otto Perez Molinas regering har flera delar av Guatemala fått se en ökad militär närvaro, framförallt i regioner med hög andel ursprungsbefolkning och där man motsätter sig storskaliga utvinningsprojekt av naturresurser. Militariseringen rättfärdigas i många fall genom att utmåla folk som gör motstånd som terrorister eller narkotikasmugglare, vilket leder till kriminalisering av samhällen och deras ledare. Dessa strategier syftar till att ogiltigförklara proteströrelser och skapa divisioner mellan och inom samhällen. Traumatiserade efter 36 år lång intern väpnad konflikt anser civilbefolkningen att den militära närvaron är en väl uttänkt strategi för att skapa skräck och kontroll bland dem, då de påminns om tider då många förlorade sina familjer och vänner i massakrer eller påtvingade försvinnanden. ACODET, som Kristna Fredsrörelsen medföljer, utsätts med jämna mellanrum för denna strategi.

flodermöts

Plats där man planerar bygga dammen, där de två floderna Copón och Chixoy möts

”Hur kan man leva när det finns ett ständigt hot?”

Den 25 februari anlände flera polis- och militärfordon vid ingången till samhällena Las Margaritas och Xalalá under förevändningen att man mottagit en anmälan om närvaron av narkotikasmugglare i området. Innan militären ens anlänt till samhället hade nyheten spridits i flera nationella medier. Prensa Libre twittrade: ”Väpnat kommando kräver att befolkningen i Xalalá, Ixcán, Quiché involverar sig i narkotikasmuggling”. Militären påstod att en av urfolksledarna i Xalalá hade gjort anmälan, fast än de senare inte ens kunde identifiera den påstådda personen på plats. Ingen sådan anmälan hade gjorts för ingen kriminell närvaro fanns.

Dock lyckades man med sitt syfte: utmåla invånarna i Xalalá som kriminella och skapa misstro mot urfolksledaren som militärsympatisör inom det egna samhället. ”Folk tror att det var jag som gjorde det, jag har sett hur de pratar om mig bakom min rygg och det gör mig väldigt ledsen” säger mannen. Dock vet många att division inom samhället är just det man vill åstadkomma. I ett pressmeddelande skriver ACODET att ”med dessa händelser anser vi att regeringen försöker skrämma våra samhällen, misskreditera vår kamp mot påtvingandet av vattenkraftverket Xalalá och rättfärdiga närvaron av väpnade styrkor på vår mark”.

Två månader senare, den 5 maj, anlände återigen militär och polis till det närliggande samhället Copalá för att ”patrullera området”, något som skapade stor rädsla bland invånarna som är återvända flyktingar efter konflikten. ”Närvaron av militär i vårt samhälle, utan vår kännedom, skapar mycket oro då de anlände kraftigt väpnade, som om de kom för att kriga, medan vi nu befinner oss i en tid av fred” skriver invånarna i Copalá i en kommuniké de publicerade strax efter militärens intrång. När Krf pratar med Anders från Xalalá om det som hänt uttrycker han det många verkar känna: ”Hur kan man leva när det finns ett ständigt hot? Om det inte finns någon utväg, hur ska vi kunna ta oss ut ur det här?”

Ledare anklagade för förtal och samhällen villkorade humanitär hjälp

Under våren har även ledare från ACODET och civilsamhällsorganisationen Puente de Paz anmälts för förtal av personer som dessa uppmärksammade att ha mottagit pengar från INDE för att i gengäld försvaga motståendet och övertyga folket att stödja vattenkraftsprojektet Xalalá. Men då ACODET och Puente de Paz vid förhör kunde presentera ett vittne som såg personerna motta pengar från INDE lades anmälan snabbt ner. Däremot fortsätter samma personer att upprepat svartmåla och anklaga ACODET för att skapa ”trubbel och bråk”, vara ”grunden till alla problem i området” och att de ”förhindrar möjligheterna till ekonomisk utveckling i regionen”.

INDEs inflytande i regionen har gått så långt att borgmästaren i kommunen Uspantán, Víctor Hugo Figueroa, villkorade humanitär hjälp till ett flertal samhällen som motsätter sig vattenkraftsbygget efter att de drabbats av stora jordskred den 13 mars i år. Fler än 120 familjer förlorade sina hem, djur och skörd i området Zona Reyna, och då många vägar kollapsade ströps alla möjligheter till att komma in eller ut från flera samhällen. Befolkningen vädjade om hjälp hos Figueroa men som svar fick man att hjälp skulle ges enbart om samhällena erhöll ledningsrättigheter till INDE och accepterade bygget Xalalá.

intervjujordskred

En av de jordskredsdabbade intervjuas av journalisten Santiago Botón. Se hans reportage här

 

En ständig kamp för rätten till liv

Om kontraktet mellan INDE och Intertechne kommer att upphävas eller ej återstår att se. Olika statliga instanser går emot varandra, lagen är på bådas eller ingens sida, beroende på vem man frågar. Något som karakteriserar många kontroversiella processer i Guatemalas rättsystem. Från de berörda samhällenas sida kämpar man vidare, trots starka motvindar. Det är inte första gången som urfolket i regionen får kämpa för att behålla land som är rättmätigt deras. Gav de inte upp sin mark under den spanska invasionen eller under den interna väpnade konflikten, tänker man absolut inte göra det idag. Copalás borgmästares ord summerar den rådande andan bra: “Siempre luchamos por la vida y la paz. Siempre luchamos, Nunca descansamos”. ”Alltid kommer vi kämpa för liv och fred. Alltid kämpar vi. Aldrig vilar vi.”

skylt las margaritas

Skylt vid ingången till byn Las Margaritas Copón:
”Livet är en kamp och kampen är ständig. Ixcán, vi vill ha dig utan vattenkraftverk.”

Inés Chadi

Lämna en kommentar


*