DSC00264_1115x185
“Det är en rättighet att kräva rättvisa och sanning”
En kvinna i Nebaj tittar på en banderoll med porträtt på de omkomna från Ixilområdet under inbördeskriget. Foto: Linnéa Fehrm.

En kvinna i Nebaj tittar på en banderoll med porträtt på de omkomna från Ixilområdet under inbördeskriget. Foto: Linnéa Fehrm.

I tisdags inleddes rättegångsförhandlingen i folkmordsfallet mot den före detta presidenten José Efraín Ríos Montt och hans militära underrättelsebefäl José Mauricio Rodríguez Sánchez. Den av Kristna Fredsrörelsen medföljda vittnesorganisationen Asociación por la Justicia y Reconciliación (AJR) är målsägarbiträde i fallet. I en intervju med Kristna Fredsrörelsens samarbetsorganisation Acoguate inför rättegångsstarten berättade ordföranden och den juridiska representanten för organisationen om sin syn på framstegen i fallet.

Hur känner AJR inför inledandet av rättegångsförhören i folkmordsfallet?

Sanningen är att jag känner mig nöjd för trots alla de invändningar som försvarsadvokaterna har presenterat så har de inte lyckats hindra processen, även om den har dröjt länge. Det rör på sig, om än långsamt. Vi har tagit ett stort steg för att kunna komma dit vi som AJR hoppas: en fällande dom.

Vilka har varit utmaningarna i under fallets gång?

Det har varit en stor utmaning att komma till rättegångsförhören. Även om hinder har funnits har vi och våra advokater tillsammans försökt att undvika att se till att försvaret återigen lyckas förhindra processen.

Och nu när ni har kommit till rättegångsförhören, vad tror du kan komma att bli hinder eller utmaningar i fallet hädanefter?

Försvaret försöker konstant att förhindra processen. Vi fick exempelvis information om att försvaret har presenterat ytterligare en invändning, men efter att ha analyserat den ser vi att den inte kommer att påverka startdatumet. Vi fortsätter i förhoppning om att rättegångsförhandlingen kommer att hållas.

Vad innebär fallet för er som människorättsförsvarare och överlevare från inbördeskriget?

Som överlevare och människorättsförsvarare anser jag att det är en rättighet att kräva rättvisa och sanning. Som människorättsförsvarare, som ledare och som ett folk är det vår skyldighet att kämpa för rättvisan och för att överlevarna blir erkända som riktiga människor. Målet är att nå en fällande dom så att det blir ett prejudikat inför folket. Det kan omöjligen finnas personer som mer förtjänar jämställdhet, såväl för sina rättigheter som rättvisa. Det är det vi försöker oss på, behöver och anser som människorättsförsvarare.

Vad skulle det innebära för Guatemala om detta fall skulle lyckas?

Det skulle innebära att rättvisan finns till för alla, oavsett personernas status eller klass. Det är något som aldrig tidigare har lyckats i Guatemala och det skulle vara prejudicerande för folket här men också för andra länder som söker rättvisa. Dessutom skulle det vara ett riktmärke för ungdomen, för de som finns och för de som komma skall, så att de känner till sanningen. De behöver veta vad ett smutsigt krig innebär, ett krig där de utnyttjade människor som inte kunde försvara sig eller var skyldiga till det de anklagades för.

Vilka visioner och förhoppningar har ni i det långa loppet med detta fall och kampen mot straffrihet?

Vi hoppas att det blir en ordentlig dom. Det kommer kanske inte att ske från en dag till en annan, men hoppet finns att de nya generationerna tack vare denna process får en bättre framtid. Vi vill att rättigheterna för ursprungsfolken från samhällena, som var de som diskriminerades allra mest under kriget, respekteras. Vi kräver att alla tas i lika beaktande av staten, utan att göra distinktioner på grund av historia eller ursprung. Vi hoppas även att en fällande dom bidrar till att minska straffriheten i landet, såväl för brott begångna under inbördeskriget som idag. Det vi vill som organisation är en definitiv förändring av jämställdheten.

Artikeln publicerades ursprungligen här (spanska) och har översatts av Tamara Vocar, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Guatemala.

Dramatisk inledning på folkmordsrättegången
Kö utanför Högsta Domstolen på tisdagmorgonen. Foto: Tamara Vocar

Kö utanför Högsta Domstolen på tisdagmorgonen. Foto: Tamara Vocar

Efter flera timmars försök att förhindra inledandet av folkmordsrättegången mot ex-diktatorn Efraín Ríos Montt och den före detta militära underrättelsechefen Mauricio Rodríguez Sánchez satte äntligen rättegångsförhandlingarna igång här i Guatemala City. När den minst sagt dramatiska första dagen avslutades igår eftermiddag hade två av överlevarna från folkmordet i Ixil avgett sina vittnesmål och huvudpersonen ifråga – Efraín Ríos Montt – blev kvar utan försvarsadvokat.

Redan kvart i åtta på förmiddagen lokal tid började kön ringla sig lång utanför la Corte Suprema de Justicia, Högsta Domstolen i Guatemala City. Rättegången, den första i sitt slag i Latinamerika, skulle inledas halv nio men en nyfiken allmänhet och presskår samlades tidigt utanför domstolen för att få en glimt av ett rättsfall som är historiskt i ordets sanna bemärkelse. Ingen latinamerikansk ledare har någonsin tidigare åtalats för folkmord i en nationell domstol. Förrän nu.

Vittnen och överlevare från hela landet samlade

Vittnen från ixilområdet, där folkmordet ägde rum, samlades med överlevare från massakrer i andra delar av landet i huvudstaden under måndagkvällen och genomförde en flera timmar lång mayaceremoni. Ceremonin var tänkt att ge styrka och skydd åt vittnena och bar en önskan om framtiden: rättvisa. Spänningen och förväntningarna kändes av i atmosfären. Denna dag, som så många av dem hade hoppats och väntat på i decennier, var nu bara några timmar bort.

Vittnen och överlevare från hela landet samlades under måndagkvällen i Guatemala City för att genomföra en mayaceremoni. Foto: Tamara Vocar

Vittnen och överlevare från hela landet samlades under måndagkvällen i Guatemala City för att genomföra en mayaceremoni. Foto: Tamara Vocar

Försvaret försöker förhala processen

Rättegångsförhandlingen inleddes på utsatt tid på måndagen, men till allmänhetens förvåning var ex-diktatorn Efraín Ríos Montts tidigare försvarsadvokater utbytta mot Francisco García Gudiel, som fick förfrågan bara några timmar innan rättegången. Med anledning av den korta varseln bad den nye försvarsadvokaten domstolen om fem dagars uppskov för att hinna förbereda sig. Huvuddomaren Jazmin Barrios avslog begäran med motiveringen att Garcia Gudiel borde ha känt till processen när han tackade ja, och att han har professionell kapacitet att genomföra försvaret av sin klient.

Några timmar senare lade García Gudiel in ännu en formell protest. Denna gång riktades den mot domaren Barrios som han bad bli utbytt med motiveringen att det existerar allvarligt fiendskap mellan dem och hänvisade till ett rättsfall från 2011. Han bad också om att en annan av domarna skulle bli ersatt eftersom det mellan dem fanns en vänskaplig relation. Domaren Barrios avslog protesterna och hänvisade till att domarkonstellationen hade fastställts i ett tidigare skede i målet. Barrios fortsatte med det oväntade beslutet att kräva att försvarsadvokaten skulle avlägsna sig från rättegångssalen och avsäga sig försvaret av Ríos Montt, vilket i sin tur skulle övergå till Mauricio Rodríguez Sánchez försvarare César Calderón. Medan García Gudiel packade ihop sina saker protesterade Calderón högljutt och sade att han vägrade. Under återstoden av dagen stod ex-diktatorn utan försvarare.

Fallet viktigt för rättvisan i Guatemala

Efter denna dramatiska inledning på förmiddagen kunde de första vittnesförhören inledas. Det första vittnet, Nicolás Bernal Brito, berättade om hur militären mördade hela familjer och grannskap, där kvinnor, äldre och barn ingick. Han berättade även om hur massakrena gick till, hur människorna tog sin tillflykt till bergen och hur hungern och bristen på kläder tvingade dem att återvända och flytta in i de armékontrollerade ”modellbyar” som hade skapats. Det var i dessa modellbyar som männen tvingades in i vad som närmast kan jämföras med paramilitära styrkor, där de utgjorde kontroll och övervakning på sitt eget folk.

I en intervju med Kristna Fredsrörelsens samarbetsorganisation i Guatemala, Acoguate, berättar ordföranden för vittnesorganisationen Asociación de Justicia y Reconciliación, som är målsägare i fallet, att en fällande dom i detta historiska fall skulle innebära en viktig markering i dagens Guatemala.

– Det skulle betyda att rättvisan är tillgänglig för alla, vare sig personernas status eller klass. Det är något som aldrig tidigare har lyckats i Guatemala och det skulle vara prejudicerande för folket här men också för andra länder som söker rättvisa. Dessutom skulle det vara ett riktmärke för ungdomen, för de som finns och för de som komma skall, så att de känner till sanningen. De behöver veta vad ett smutsigt krig innebär, ett krig där de utnyttjade människor som inte kunde försvara sig eller var skyldiga till det de anklagades för.

Rättegången fortsätter idag, onsdag den 20 mars, klockan 08.30 lokal tid. Vi kommer att fortsätta att uppdatera bloggen kontinuerligt. För att följa utvecklingen live från rättssalen (på spanska), klicka här eller här. Vi rapporterar även på vår facebooksida.

Tamara Vocar, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Guatemala

Solidaritetsdemonstration i Huehuetenango för Santa Cruz Barillas. Foto: Tamara Vocar
Kriminaliseringen fortsätter i Santa Cruz Barillas

Fredagen den 15 mars klockan 7:30 greps Rubén Herrera i sitt hem, anklagad för bland annat terrorism. Herrera är aktiv motståndare till det planerade anläggandet av ett vattenkraftverk i Santa Cruz Barillas i Huehuetenango och medlem i organisationen ADH:s styrelse, som medföljs av Kristna Fredsrörelsen. Nu fördömer flera sociala organisationer Rubén Herreras gripande och kräver att han friges.

Rubén Herrera håller tal under en manifestation 21 december 2012. Foto: James Rodríguez, mimundo.org

Ett fall med politiska förtecken

Den 27 juni 2011 utfärdades den första arresteringsordern mot Rubén Herrera och den 9 mars 2012 utfärdades ytterligare en. Han står anklagad för inbrott, olaga tvång, olaga hot, misshandel, brott mot rikets säkerhet, terrorism, kidnappning och våld mot tjänsteman. Anmälan grundar sig på anklagelser från det spanskägda vattenkraftsbolaget Hídro Santa Cruz, beläget i Santa Cruz Barillas.

Pablo Castillo, talesman för Guatemalas polis, säger till TV-kanalen Canal 4 att Rúben Herrera misstänks för att vara hjärnan bakom de oroligheter som inträffat i Santa Cruz Barillas och att det är han som har manipulerat befolkningen. Herreras försvarsadvokat Sergio Vives förklarar till tidningen Plaza Pública att fallet har politiska motiv och är ett sätt att försvaga protesterna mot vattenkraftverksbygget.

Redan i maj 2012 greps 11 ledare för motståndet mot Hídro Santa Cruz, anklagade för att ligga bakom de oroligheter som inträffade den första maj efter att tre andra ledare för det lokala civilsamhället angripits av vilka som tros ha varit vattenkraftverkets säkerhetspersonal. I samband med oroligheterna utfärdade presidenten Otto Pérez Molina ett undantagstillstånd som kritiserades hårt av guatemalanska organisationer. Samtliga av de som greps i maj är numera försatta på fri fot då åklagarmyndigheten inte lyckades bevisa att de var skyldiga till anklagelserna, däribland terrorism.

FN i Genève har i efterhand konstaterat att gripandena av de 11 ledarna i maj skedde utan stöd i lagen eftersom de genomfördes av civila personer och inte av guatemalansk polis (läs mer om fallet här och här).

Rätt till rådslag

Enligt internationell lag, ILO 169, har ursprungsfolk rätt att bli konsulterade innan storskaliga projekt som gruvdrift och anläggande av vattenkraftverk genomförs på deras mark. Rubén Herrera är styrelsemedlem i Asamblea Departamental de Huehuetenango ADH – på svenska Regionala rådet för Huehuetenango – som är en organisation som är drivande i upprätthållandet av denna rättighet. Tillsammans med kommunala myndigheter har ADH anordnat rådslag på flera platser i länet Huehuetenango. Delvis på grund av ADH:s arbete är Huehuetenango det län i Guatemala där flest antal rådslag har genomförts.

Ett sådant rådslag genomfördes i Santa Cruz Barillas 2007, men trots att utslaget var ett överväldigande nej bland lokalbefolkningen har den guatemalanska staten gett sitt tillstånd till företaget Hídro Santa Cruz att anlägga ett vattenkraftverk i området.

Fördöms av sociala organisationer

Kriminalisering är en process där rättssystemet utnyttjas för att rikta grundlösa anklagelser mot människorättsförsvarare. Enligt en rapport som publicerades i juni 2012 som bland annat Internationella fredsbrigaderna (PBI), FIAN och Plataforma Holandesa contra la Impunidad (på svenska, Holländska Plattformen mot Straffrihet) står bakom är kriminalisering ett fenomen som blir allt vanligare i Latinamerika, i synnerhet i fall där stora ekonomiska intressen står på spel.

I ett pressmeddelande förklarar Consejo de Pueblos Maya de Occidente CPO, på svenska Mayafolkets råd i väst, som är ett nätverk där ADH ingår, att gripandet av Rubén Herrera är en fortsättning på kriminaliseringen av sociala ledare i Santa Cruz Barillas. Utöver Rubén Herrera har 22 andra personer som är kopplade till samma fall arresteringsorder utfärdade emot sig. I pressmeddelandet påpekar CPO att det inte fanns tillräckliga bevis för att fälla de som häktades i maj förra året. Även i Rubén Herreras fall menar CPO att gripandet skedde av politiska skäl och att det inte finns någon juridisk grund för anklagelserna.

Pernilla Nordvall, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Guatemala 2012-2013

Mot nya uppdrag i sydöstra Mexikos högland

Caroline Andersson, ny koordinatör för Kristna Fredsrörelsen i Chiapas, Mexiko. Här på en av gatorna i San Cristóbal de las Casas.

Med 15 år av folkbildning och global rättvisa i bagaget har jag nu bytt Österfärnebos myggtäta och tallrika lågland mot ett liv bland höga berg och djupa dalar i Chiapas, södra Mexiko.

1999 började min resa mot Mexiko på Färnebo folkhögskolas första kurs med resa till Chiapas. Sedan dess har mitt liv färgats av mötet med både den deltagande pedagogiken och kampen för en rättvis värld. Som lärare och rektor på Färnebo folkhögskola har jag fått arbeta med dessa frågor genom skolans resande kurser till Latinamerika och förberedelserna inför den egna allmänna kursen i Gävle.

Nu har jag fått möjlighet att fortsätta på den upptrampade stigen, men det viktiga uppdraget som koordinatör för Kristna Fredsrörelsens internationella medföljningsprogram i Mexiko. Under två år kommer San Cristóbal de las Casas vara min bas och härifrån kommer jag och fyra fredsobservatörer medfölja mexikanska människorättsförsvarare som är hotade på grund av sitt engagemang för demokrati och mänskliga rättigheter.

Jag kommer skriva om arbetet och livet i Chiapas genom FOLAC men även här på bloggen. Genom Kristna Fredsrörelsens hemsida kan du stödja vårt arbete genom att ingå i det aktionsnätverk som aktiveras då brott mot mänskliga rättigheter begås eller bidra ekonomiskt till projektets genomförande.

Katedralen

I vackra San Cristóbal de Las Casas, Chiapas, har Caroline och fyra fredsobservatörer från Kristna Fredsrörelsen sin bas i Mexiko.

Vilka är Kristna Fredsrörelsen?

Kristna Fredsrörelsen är en idéburen medlemsorganisation som bildades 1919 och är idag en av Sveriges största fredsrörelser. Visionen är en värld där det råder fred och rättvisa, där allmän och total nedrustning har genomförts och en värld utan våld. Organisationens uppdrag är att arbeta för fred och rättvisa genom ickevåld. Detta sker genom utbildningar, utbyten, organisering för ickevåld, religionsdialog, skydd av människorättsförsvarare och genom arbete mot vapenhandel.

Vad är internationell medföljning?

Kristna Fredsrörelsen skickar fredsobservatörer till konfliktdrabbade områden i Colombia, Guatemala och delstaten Chiapas i Mexiko. Syftet är att ge utrymme för lokalt freds- och människorättsarbete och att skydda civilbefolkningen. Metoden kallas ”preventiv närvaro” och handlar om att förebygga våld. Närvaron av fredsobservatörer har en skyddande och våldsdämpande effekt. Denna effekt uppnås genom att observatörerna ingår i internationella nätverk av organisationer och personer som reagerar på brott mot de mänskliga rättigheterna.

Varför Chiapas?

Chiapas är den sydligaste delstaten i Mexiko. Delstaten är rik på naturresurser men stora delar av befolkningen, särskilt ursprungsfolken, är fattig. 1994 väckte zapatisternas uppror uppmärksamhet över hela världen. I dag kan konflikten beskrivas som lågintensiv, den militära närvaron är hög och det finns fortfarande aktiva paramilitära grupper i området. Det finns också stora problem med brott mot de mänskliga rättigheterna. I Chiapas utgör våra fredsobservatörer en preventiv närvaro i byar. På plats koordineras arbetet av Kristna Fredsrörelsens samarbetspartner FrayBa.

Caroline Andersson, koordinatör för Kristna Fredsrörelsen i Mexiko 2013-2015

Festa för freden!

Nu är det är bara 10 dagar kvar till det smäller. Vadå?, undrar ni. Årets fest!, svarar vi.

Fest för fred (2)För innan vi officiellt lämnar över våra t-shirtar och västar till våra efterträdare, innan vi skriver den sista punkten i den sista analysen i den sista medföljningsrapporten och innan vi packar ihop och påbörjar ett nytt kapitel i livet så vill vi fira glatt och fira stort med våra kollegor, vänner och inte minst med er! Alla ni läsare som har följt oss och vårt arbete här på bloggen och som har berörts, engagerats, indignerats, kommenterat, gillat och delat.

Därför önskar vi er varmt välkomna till vår avskeds- och stödfest som går av stapeln den 15 mars, på Walla Scen i Årsta, från kl. 18.00. Under en fullspäckad helkväll kommer vi att bjuda på fotoutställning, intressanta föredrag om läget för de mänskliga rättigheterna i Guatemala och Mexiko, alkohol och tilltugg för en billig peng,  souvenirer till försäljning och inte minst dansa loss till livemusik från Kolektivo Populär och Hittekatten, samt Dj Masayas sköna electro-cumbia-balkan-swing-du-kommer-inte-kunna-sitta-still-mix.

Så ta med dig syskonen, grannen, bästisen, barnen, partnern och hela tjocka släkten – alla är välkomna – och spendera en grym helkväll med oss i fredens namn!  Allt överskott går oavkortat till Kristna Fredsrörelsens fredstjänstprogram.

Inträde: 50 riksdaler eller så mycket (mer) som plånboken och räkningarna tillåter.

Vi ses den 15:e!

Adi, Karin, Arijana, Gabriela, Liv, Linnéa, Pernilla och Tamara, fredsobservatörer för Kristna Fredsrörelsen i Guatemala och Mexiko 2012-2013

P.S. Mer information om festen hittar du på facebook-eventet, där du även kan anmäla att du kommer (ej obligatoriskt). Lokalen rymmer bara 120 personer, så vänta inte för länge med att dyka upp! D.S