DSC00264_1115x185

Inlägg från: januari 2012

Humanitär kris i Polochic, Guatemala

Nyligen utsattes familjerna i Polochic, Alta Verapaz i Guatemala på nytt för våldsamma övergrepp av privata säkerhetsvakter, militär och polis. Under nästan ett år har fler än 700 familjer levt under extrem stress på grund av våldet. Situationen för de hemlösa i Polochic har utvecklats till en humanitär kris och trots stor internationell uppmärksamhet från bland annat FN fortsätter våldet.

Den 5  januari var det återigen dags för våldsamheter. På morgonen kom män anställda på sockerbolaget Chabil Utzaj med nio traktorer, åtföljda av cirka 60 poliser och militärer, till två byar i området. Hundratals hektar av basgrödor förstördes totalt och två bönder attackerades med machete av Chabil Utzajs vakter. Polis och militär gjorde ingenting för att stoppa övergreppen.

Det var i mitten av mars 2011 de våldsamma avhysningarna av fler än 700 familjer i Polochicdalen i östra Guatemala inleddes. Flera skadade och en död rapporterades. Under hela året fortsatte attackerna och ytterligare två bönder mördades. De familjer som miste sina hem och möjligheter att odla egen mat har sedan dess levt i ovisshet, och majoriteten av barnen i området har drabbats av akut näringsbrist och undernäring. Enligt FN måste staten tillgodose de avhysta med tak över huvudet, vatten och föda, men detta har inte skett.

Under avhysningarna i Polochic i mars. Foto: Comité de Unidad Campesina

Under avhysningarna i Polochic i mars. Foto: Comité de Unidad Campesina

Den 10 augusti skedde ytterligare attacker från sockerrörsföretaget Chabil Utzajs säkerhetsvakter, då fler hus och grödor brändes ned. Flera personer skottskadades, bland annat en åtta år gammal flicka. Redan i juni beviljade den interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter (CIDH) speciella skyddsåtgärder för familjer från de 14 samhällena som förstördes i mars. När fyra månader gått reste bönder från två samhällen i Polochic till USA för att diskutera de uteblivna skyddsåtgärderna med den interamerikanska kommissionen. Samma dag brändes deras hem ned i Polochic.

Kompensation – ett kilo bönor

Fem månader efter beslutet om speciella skyddsåtgärder kom den guatemalanska statens svar. I november tilldelades varje drabbad byinvånare cirka ett halvt kilo majsmjöl, ett kilo bönor och ett kilo ris. Detta efter att de sedan mars levt på kanten till hungersnöd. Familjerna accepterade hjälpen men gjorde klart att den lilla mängd mat de fått var alldeles för liten. Efter förhandlingar gick staten med på att lämna mer mat följande månad.

De avhysta familjerna tillhör maya q’eqchi-folket som har bott i området kring Polochic i tusentals år. Efter diverse skumraskaffärer har marken deras förfäder brukat hamnat helt i händerna på familjen Widmann, som äger sockerrörsfabriken Chabil Utzaj. Familjen Widmann har nära band till expresidenten Óscar Berger (2004-2008) och till många mäktiga affärsmän. Under 2010 började affärerna gå dåligt, och det nicaraguanska storföretaget Grupo Pellas köpte in sig i Chabil Utzaj i mars 2011. Familjen Pellas är en av Nicaraguas mäktigaste familjer och äger bland annat Flor de Caña, Nicaraguas mest kända rom, men även banker, sjukhus, försäkringsbolag och många andra företag runt om i Centralamerika. Det var efter denna affär som avhysningarna började.

Maya q’eqchi-invånarna i Polochic är överens om att det inte är matransoner från staten som kommer att göra slut på den humanitära kris som utvecklats i området. Markfrågan måste lösas. Utan rätt till mark har familjerna ingen möjlighet till självförsörjning och de barn som föds kommer till världen kraftigt undernärda. Men den förra regeringen under Alvaro Colóm var snabba med att slå fast att markfrågan inte ens skulle diskuteras. Under Colóms tid vid makten genomfördes 114 avhysningar av bönder, 28 fler än under föregående regeringsperiod, enligt FN. Nu återstår att se hur nyligen tillträdda presidenten Otto Pérez Molina väljer att hantera frågan.

Latin America Working Group har en namninsamling till stöd för de vräkta familjerna i Polochic, läs mer här.

Karin Bender, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen 2011-2012

Tidigare texter: 

http://latinamerika.nu/ingen-blir-matt-av-sockerror-repressionen-i-polochic-fortsatter

http://fredsobservatorerna.wordpress.com/2011/06/06/ytterligare-en-mordad-i-polochic/

http://fredsobservatorerna.wordpress.com/2011/05/23/fortsatta-oroligheter-i-polochic/

http://fredsobservatorerna.wordpress.com/2011/03/17/flera-skadade-och-en-dod-vid-avhysningar-i-guatemala/

krfguatemala
Historisk dag i Guatemala: Ríos Montt inför rätta!

Klockan 9.25 började rättegången mot en av modern tids grymmaste diktatorer, den före detta generalen Efraín Ríos Montt, president i Guatemala 1982-1983. Rättegångssalen var fylld till sin bredd och utanför domstolen samlades ett hundratals personer för att invänta resultatet av den första domstolsförhandlingen där domaren ska besluta om bevisen räcker för att påbörja en rättegångsprocess.

Överlevare från folkmordet i Guatemala kom resande från hela landet igår för att medverka vid denna historiska händelse. Redan klockan sex på morgonen samlades de första aktvisterna för att sätta upp banderoller och foton på mördade familjemedlemmar. Framför trappan dekorerades det med blommor så att det stod att läsa: ”Straffrihet – inte igår, inte idag”. Det fanns också en plats där man kunde tända att ljus och be en bön för alla dem som mördades under konflikten. Rättegången sändes direkt på nätet, och i början försökte man visa allt på storbildsskärm, men sedan blev solen för stark och ljudet var tyvärr inte heller särskilt bra. Dock förmedlades nyheterna inifrån rättegångssalen. Ríos Montt valde att inte yttra sig.

– Nu känner han sig nog allt bra liten där han sitter framför domaren, sa en av de tillresta männen.

De flesta ditresta uttryckte en stor hoppfullhet. De har väntat länge på den här dagen (första anmälan mot Ríos Montt gjordes 2001.) Men det fanns också de som uttryckte blandade känslor.

– Jag är glad och ledsen, sa en kvinna. Vid sådana här tillfällen börjar man minnas igen och får ont i hjärtat.

– Jag känner att jag inte är ensam, sade Dolores som bevittnade hur sin syster och alla systerns barn brutalt mördades i en massaker. Vi är så många här och vi har även internationellt stöd.

Dolores framför målning som gjordes under dagen

Dolores framför målning som gjordes under dagen

Åklagarsidan presenterade dokument, videoklipp och vittnesmål för att bevisa att Ríos Montt var ansvarig för folkmordet på maya ixil-folket i regionen Quiché. 1 485 övergrepp begicks. Förhandlingen pågår fortfarande men vid slutet av dagen ska domaren ha tagit beslutet om bevisen räcker för att påbörja rättegångsprocessen. Utanför väntar många av dem som har kämpat i åratal tålmodigt i den stekande solen.

Elina Peronius, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen 2011-2012

UPPDATERING

För en timme sedan blev det klart att rättegång kommer att inledas mot Rios Montt. Domaren Patricia Flores ansåg att bevisen som presenterats räcker för att han officiellt ska kunna anklagas för folkmord och brott mot mänskligheten.

– Du var högste befälhavare för militären vid denna tidpunkt och hade kunskap om de militära planerna. Du kunde ha förhindrat dessa brott, sade Flores till Rios Montt.

På torget utanför domstolen brast aktivister, familjemedlemmar, vittnen och överlevare ut i applåder och glädjeskrik.

– Mitt hjärta är lyckligt, mycket lyckligt, sade en av de närvarande efter att beslutet presenterats.

I väntan på rättegång dömdes Rios Montt till husarrest, och kommer att vara ständigt bevakad av polis.

Karin Bender, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen 2011-2012 

krfguatemala
Årskrönika för Guatemala 2011

Aura Elena Farfán och advokaten Edgar Pérez

Aura Elena Farfán och advokaten Edgar Pérez

2011 utmärker sig som året då antalet attacker mot människorättsförsvarare slog rekord, då våldsamma avhysningar mot bönder eskalerade och då Guatemala fick en general på presidentposten för första gången sedan civilt styre instiftades 1985. Men det är också året då ett stort antal personer dömts för brott mot mänskligheten i guatemalansk domstol. Dessutom har rättegångar kunnat inledas mot militärer anklagade för det folkmord vars sår fortfarande är öppna.

Med 402 anmälda attacker och hot mot människorättsförsvarare blev 2011 det våldsammaste året sedan inbördeskriget. Siffrorna innebär en ökning med 33 procent från år 2010. Det dödliga våldet mot kvinnor har minskat något, dock meddelar kriminaltekniska institutet i Guatemala att morden på kvinnor under 2011 har varit våldsammare än tidigare år.

Under 2011 exploderade många olika markkonflikter i landet. Året inleddes med att staten fortsatte sin repression mot bönder i regionen Alta Verapaz genom det undantagstillstånd som utlystes i december 2010. Detta innebar att befolkningens civila och politiska rättigheter inskränktes till förmån för polisens och militärens jakt på knarkbrottslighet i regionen, en utveckling som sedan också spred sig till andra delar av landet. Under undantagstillstånd får polis och militär ökade befogenheter, vilket förenklar för statens styrkor att fånga in vem som helst, något som påverkat organiserade människorättsförsvarare. I Polochic-området i Alta Verapaz ägs en stor del av odlingsmarken av sockerrörsföretaget Chabil Utzaj som anlitat vakter som med jämna mellanrum hotat, beskjutit, mördat och tvingat bort mer än 700 familjer från mark där de odlat basgrödor som majs och bönor för sin överlevnad. Tre organiserade bönder mördades i området under 2011.

Under avhysningarna i Polochic i mars. Foto: Comité de Unidad Campesina

Under avhysningarna i Polochic i mars. Foto: Comité de Unidad Campesina

Våldsamma avhysningar av bönder skedde också i regionerna Retalhuleu och Petén, där hundratals familjer flydde över gränsen till Mexiko. Där har de fram till januari bott i enkla hyddor tills de återigen blev avhysta och nu befinner sig i Guatemala igen. Undantagstillstånd utfärdades även i Petén, efter att 27 lantarbetare mördades den 15 maj i ett dåd som sägs ha utförts av den mexikanska knarkmaffian ”Los Zetas”. Under undantagstillstånden i Petén (sammanlagt tre utfärdade förra året) greps flertalet människorättsaktivister och utsattes för orättvis behandling.

Runt guldgruvan Marlin, som ägs av det kanadensiska företaget Goldcorp i vilket svenska AP-fonder investerat miljontals kronor, har oroligheterna och miljöförstöringen fortsatt. I februari misshandlades och frihetsberövades flera personer ur två människorättsorganisationer som deltog i en fredlig demonstration mot gruvan. Efter detta anklagade Goldcorp internationella medföljningsorganisationer för att “orsaka konflikter i de lokala samhällena”, bland annat organisationer som ingår i Kristna Fredsrörelsens samarbetsprojekt Acoguate. Efter det skickade KrF tillsammans med andra organisationer ut ett brev där vi uttryckte oro för utpekandet samt för situationen i området kring gruvan. Enligt flera oberoende studier bidrar guldutvinningen till föroreningar och skador på människor och naturresurserna i området. Ändå valde den interamerikanska domstolen för mänskliga rättigheter att ändra sitt krav från 2010 om att stänga ner gruvan. Kravet handlar nu enbart om att tillgång till rent vatten måste finnas tillgängligt för de boende i området.

Partido Patriota - den hårda handens politik

2011 var valår i Guatemala och i november vann Otto Pérez Molina och hans högerpopulistiska Partido Patriota i andra valomgången. Pérez Molina var general under inbördeskriget och är enligt flera människorättsorganisationer i landet direkt ansvarig för hundratals massakrer och påtvingade försvinnanden i regionen Ixíl, där folkmordet begicks. För första gången sedan 1985 kom nu alltså en militär till makten. Flera av de organisationer som Kristna Fredsrörelsen samarbetar med har uttryckt oro för att Pérez Molina ska sätta käppar i hjulet för de rättsprocesser som pågår i landet samt att den polisiära och militära närvaron ska öka.

Men det finns också en rad glada nyheter från året som gick i Guatemala. Den 17 juni arresterades en högt uppsatt före detta militär, Héctor Mario López Fuentes, anklagad för folkmord på ursprungsbefolkningen maya ixíl mellan 1982-1983. I september skedde ytterligare tre häktningar av högt uppsatta militärer, inklusive den tidigare försvarsministern (1982-83) och diktatorn (1983-86) Oscar Humberto Mejía Victores. Sedan den 14 januari sitter Efraín Ríos Montt (diktator i landet under 1982-83) inte längre i kongressen och har därmed inte juridisk immunitet, vilket gör att han förhoppningsvis kan ställas inför rätta för de massakrer, påtvingade försvinnanden och våldtäkter som utfördes under hans regeringsperiod. Läs en mer utförlig text om folkmordsprocessen här. Kristna Fredsrörelsens fredsobservatörer har medföljt vittnen, överlevare och familjemedlemmar från organisationen för vittnen efter folkmordet AJR (Asociación para la Justicia y la Reconciliación) från hela landet och medverkat på de flesta rättegångar som hållits i Guatemala City.

Julia Cortéz Tecu, ordförande i AJR. Foto: Nisgua

Julia Cortéz Tecu, ordförande i AJR. Foto: Nisgua

– Vi är jättetacksamma över det internationella stöd vi får. Det är jätteviktigt att världen känner till vår kamp för rättvisa i Guatemala, sade ett vittne från Ixcán till en av Kristna Fredsrörelsens observatörer.

Att folkmordet tas upp i domstol har dock även lett till att flera nyckelpersoner utsatts för hot. I slutet av 2011 anklagade före detta militärer den ansvarige domaren Patricia Flores för att vara partisk och i samma veva påbörjades en mediakampanj där kända människorättsaktivister och Guatemalas riksåklagare anklagades för att vara gerillasympatisörer. Samtidigt försökte den högerpopulistiska delen av kongressen få igenom en lag som säger att personer över 80 år ska slippa rättegång, något som skulle göra det omöjligt att döma de ansvariga för folkmordet. Du kan läsa mer om detta här.

Under året har ovanligt många brott mot mänskligheten som begicks under inbördeskriget tagits upp i guatemalansk rätt, och i augusti kom en historisk dom i fallet med massakern i Las Dos Erres i december 1981. För första gången i historien dömdes elitsoldater för medverkan i en massaker (tidigare har man bara dömt personer med mycket lägre militär rang), och straffet blev över 6000 års fängelse per person. Förra året beslutade rättsväsendet även att en rad andra fall av militära övergrepp under inbördeskriget ska tas upp igen, inklusive försvinnandet av Efraín Bámaca 1992, massakern i Panzós 1978, försvinnandet av Edgar Leonel Paredes Chegüén 1982, försvinnandet av poeten och lärarinnan Alaíde Foppa 1980, samt fem militärer som anklagas för inblandning i massakern i Plan de Sánchez 1982. Många hjul har alltså satts i rullning för att rättvisa så småningom ska skipas, men det finns fortfarande många krafter i landet som vill sätta käppar i dessa hjul.

Inför rättegång i fallet Chegüén

Inför rättegång i fallet Chegüén

En av de människorättsorganisationer som arbetar med fallen för rättvisa och som Kristna Fredsrörelsen medföljer är Famdegua (släktingar till gripna och försvunna i Guatemala). Organisationens ordförande Aura Elena Farfán har vid flertalet tillfällen mottagit hot och sade såhär efter att hennes son blivit förföljd:

– Det betyder mycket för mig att ni [fredsobservatörer] är med, speciellt under dessa omständigheter är det extra viktigt med ert stöd.

Det har varit ett omtumlande år i Guatemalas historia, på både gott och ont. Många spännande processer har startats och vi hoppas att år 2012 blir året då de ansvariga för folkmordet äntligen kan fällas.

Karin Bender och Kajsa Stenberg, fredsobservatörer för Kristna Fredsrörelsen 2011-2012

Länkar till andra inlägg om situationen för de mänskliga rättigheterna i Guatemala:

December:

http://fredsobservatorerna.wordpress.com/2011/12/14/slapp-aldrig-ogonen-fran-guatemala/

November:

http://fredsobservatorerna.wordpress.com/2011/11/30/femicidio-det-mest-extrema-valdet-mot-kvinnor/

Oktober:

http://fredsobservatorerna.wordpress.com/2011/10/17/hart-klimat-for-manniskorattsforsvarare-i-guatemala/

September:

http://fredsobservatorerna.wordpress.com/2011/09/01/hoten-okar-mot-mr-forsvarare-efter-den-historiska-domen-i-fallet-las-dos-erres/

Maj:

http://fredsobservatorerna.wordpress.com/2011/05/23/fortsatta-oroligheter-i-polochic/

Mars:

http://fredsobservatorerna.wordpress.com/2011/03/22/56-organisationer-uttrycker-sitt-stod-for-medfoljningsorganisationer-i-guatemala/

http://fredsobservatorerna.wordpress.com/2011/03/23/ny-fn-rapport-om-manskliga-rattigheter-i-guatemala/

krfguatemala
De anklagades träd

Det är ny oviss gryning i Guatemalas historia. Den 14 januari byttes den tidigare socialdemokratiska regeringen ledd av Álvaro Colom mot Otto Pérez Molinas högerpopulistiska regering. Det nya regeringspartiet Partido Patriota har dock inte majoritet i kongressen.

Sedan 2000 har Efraín Rios Montt suttit som kongressledamot i Guatemala. Rios Montt är den ökände militärdiktatorn, skolad i USA,  under vars regeringsperiod (1982-83) hundratusentals människor ur mayabefolkningen mördades och tiotusentals personer fördes bort av regeringens säkerhetsstyrkor. Perioden räknas till inbördeskrigets blodigaste.

Några av de människorättsorganisationer som Kristna Fredsrörelsens fredsobservatörer medföljer har under mer än 12 år arbetat med att få de ansvariga för folkmordet dömda. Av de 626 massakrer som utfördes under inbördeskriget begicks 432 under Rios Montts regeringstid mellan 1982-83.

Den 14 januari var hans sista dag i kongressen vilket innebär att han inte längre har den immunitet som skyddat honom så länge från lagens långa arm.  Även om man hittills inte kunnat döma själva överhuvudet själv, Rios Montt, så lyckades man under 2011 häkta och inleda rättsprocesser mot fyra högt uppsatta militärer som arbetade under hans order. Ungefär så här ser de anklagades träd ut:

Óscar Humberto Mejía Victores
Mejía Victores satt på flera viktiga poster under 80-talets blodigaste tid. Han står anklagad för att i egenskap av försvarsminister 1982-83 ha planerat och gett order om att verkställa de militära planerna Sofia, Firmeza 82 och Victoria 83. Genom dessa planer mördades tiotusentals civila mayabönder i regionerna Quiché och Alta Verapaz för misstanken om att de stödde den marxistiska gerillan som fanns i landet på den tiden. 1983 ledde han en statskupp och tillsatte sig själv som statsöverhuvud istället för Rios Montt. Eftersom han idag lider av hjärncancer och har sviktande mental hälsa så kan han enligt doktorernas utsagor inte genomgå en rättegång, vilket också domaren Patricia Flores godkänt. Var femtonde dag kommer hans hälsa dock att utvärderas.

 Héctor Mario Lopez Fuentes
Denne pensionerade general på nu 81 år var den förste att häktas den 17 juni. Han var högste befälhavare under åttiotalet och anklagas för att vara hjärnan bakom minst 440 massakrer utförda på maya ixíl-befolkning 1982-83. Han var högste befälhavare och lydde under försvarsministern, den tidigare nämnde Mejía Victores. Men hal som en ål är López Fuentes att komma åt eftersom flera rättshinder har kommit i vägen de senaste månaderna för att fortsätta rättsprövningarna.

José Mauricio Rodríguez Sánchez
Före detta chef för Guatemalas underrättelsetjänst (G2) som möjliggjorde att militären kunde sätta i bruk den militära planen ”Plan Victoria 82” i regionen Ixíl. Han anklagas för att vara inblandad i 71 operationer som resulterade i grova brott mot mänskligheten och mord på minst 1 771 personer, främst mayabönder. Han fångades in den 13 oktober förra året. Även denne man har lyckats snärja sig ur rättegångar med anledningen att han har sviktande hälsa.

Luis Enrique Mendoza García
Samma dag, den 13 oktober utfärdades även häktningsorder för Luís Enrique Mendoza García som under Rios Montts tid var vice försvarsminister. Han var chef för militärens operationsenhet (G3) 1982-83 vilket innebar att han ansvarade för utfärdandet av de order som ledde till genomförandet av Plan Victoria 82. Han kände alltså till vartenda steg som hans soldater tog och deras uppdrag. Herr Mendoza valde dock att fly fältet när häktningsordern mot honom utfärdades, han är nu internationellt efterlyst.

… och så Efraín Ríos Montt                                      Vittnesorganisationen Asociación Justicia y Reconciliación (AJR)  gjorde en anmälan mot Ríos Montt 2001 och 2010 och dessa har legat öppna hos åklagarmyndigheten. I slutet av december förra året gick Ríos Montt till åklagarmyndigheten för att höra efter ifall det fanns någon anmälan mot honom och att man i så fall skulle respektera hans rättigheter (sic!). Han förklarade att han inte hade något att dölja och att han är villig att samarbeta. Dessutom tänker han minsann inte fly landet vid en eventuell anmälan mot honom. För människorättsorganisationer som sysslar med att utreda brott begångna under inbördeskriget har nu ett utrymme öppnats för att ställa Ríos Montt till svars för den brutalitet som pågick i antikommunismens namn under hans regeringstid. Vi får väl se hur snart även han kommer att bli satt i kronan på de anklagades träd.

Kajsa Stenberg, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen 2011-2012

krfguatemala
Julfirande och bröllop i Ixcán, Guatemala

Vi var bjudna till en av ”våra” byar den 21 december eftersom det är då de firar jul där. Märkligt kan ju tyckas men det beror på att de vill kunna fira jul med prästen. Prästen tar sig från by till by precis som vi gör, men hans besök är kortare än våra. Han var ny på sin tjänst. Tre månader hade han arbetat i Ixcán (den kommun som jag är placerad i). I kommunen fanns det tre andra katolska präster också, men en var redan pensionär. Prästen ansvarade för 36 byar och det var färre byar än de andra två prästerna som ansvarade för över 50 stycken. Prästerna måste hinna besöka alla sina byar under en tremånadersperiod.

Prästen var nyutexaminerad från Mexiko. Nästan alla präster kommer från andra länder. Jag frågade några av byinvånarna om det också fanns präster från ursprungsbefolkningen. Jo då, det fanns några i landet, men inga i Ixcán. Och det fanns en från deras by som just nu studerade till präst i Mexiko. Jag frågade prästen hur länge han skulle arbeta i Ixcán. Det visste han inte men han hoppades att han skulle få stanna där länge. Sex år var tydligen det vanliga.

Prästerna i Ixcán spelade en viktig roll under kriget då de gav jord till fattiga människor och hjälpte dem med att bilda kooperativ. Många stämplades som kommunistkramare, medan man såg med blidare ögon på de nya amerikanska protestantiska kyrkorna. Men i massakrerna blev alla dödade oavsett kyrkotillhörighet. Den första prästen i regionen, Fader Guillermo (en amerikan som egentligen hette William Woods) dog i sitt lilla flygplan som han själv flög, då det ännu inte fanns många vägar i kommunen. Troligtvis blev han nedskjuten. Nästa präst, Fader Luis, en spanjor, nekades inresetillstånd efter att tillfälligt ha lämnat kommunen. Människorna i Ixcán var då utan präst ett tag innan man skickade en ny, en italienare, som tydligen hade godkänts av regeringen. Han kallades ”den arga prästen”. Han byggde kloster och kyrkor och krävde att alla byar bidrog med arbetskraft och han skällde ständigt på arbetarna. Om han stötte på gerillan började han genast argumentera med dem, och idiotförklarade dem snabbt, då han upptäckte att de inte kunde mycket om socialistiska teoretiker och filosofer. Men han var inte heller rädd för att bråka med militären och krävde att få utföra sitt arbete på sitt sätt.

För att återgå till julfesten. Byn var samlad. Det kom besökare från andra byar också. Två tjurar hade slaktats. Arbetet var i full gång med att förbereda maten – köttsoppa och tamales (majsdeg som kokas i stora gröna blad). Mayaceremonin med att välsigna maten började. Några av de äldre männen gick iväg till en grotta där ceremonin fortsatte. På eftermiddagen deltog 14 män i en tävling med hästar. Prästen anlände. Vid skymningen följde processioner och sedan blev det mat. Vi åt inne i kyrkan och som hedersgäster fick vi sitta tillsammans med prästen vid ett litet bord. De andra åt med maten i famnen. Det visade sig att prästen, ny som han är i trakten, aldrig hade hört talas om det planerade dammbygget Xalalá. Men han blev eld och lågor och ville gärna bistå människorna. Bland annat erbjöd han ACODET:s ordförande (föreningen som vi medföljer som arbetar mot dammbygget) att de kunde få använda lite tid i slutet av en av hans gudtjänster, som radiosändes, för att nå ut med information.

”Om det kommer en sjuksköterska till byn för att tala med alla gravida kvinnor och sedan vill att ni ska skriva under ett papper så gör inte det. De vill bara lura oss”, berättade ACODET:s representanter när alla var samlade i kyrkan för första advent i en annan by som vi besökte. Det är exempel på information som ACODET arbetar med att få ut till alla de drabbade 58 byarna. Och prästen ville nu hjälpa till.

Under julmässan på kvällen var det även tre par som passade på att gifta sig. Jag talade med en av brudgummarna och han berättade att han redan hade bott tillsammans med sin fru i tre år. Giftermålen här hos maya q’eqchí-folket sker i tre etapper. Först sker den gamla mayatraditionen där brudgummens familj besöker brudens familj och då brudgummen måste ge kläder till bruden. Sedan sker (eventuellt) också en kyrklig och en civil (borgerlig) ceremoni.

Giftermål i Ixcán

Giftermål i Ixcán

Före och efter mässan visade prästen film. Han hade en projektor med sig. Sedan på kvällen smällde de raketer och vid midnatt började dansen.

Nästa morgon reste prästen vidare. Han skulle förrätta ytterligare några vigslar. På julafton var han i en by på morgonen, en på eftermiddagen och en på kvällen, fick vi senare höra.

Elina Peronius, fredsobservatör  för Kristna Fredsrörelsen i Guatemala 2011-2012

krfguatemala