Regnovädren i Centralamerika fortsätter. Tidningarna i Guatemala är fulla av bilder från raserade vägar, jordskred samt översvämmade hus och odlingar. En av de största dagstidningarna Prensa Libre rapporterar att det nu finns 34 bekräftade dödsfall, sju stycken saknade, 175 355 i riskzonen, samt 10 863 evakuerade. Att färdas på vägarna i Guatemala är för närvarande förenat med livsfara.
Detta gör att det nu är en kämpig tid för landets busschaufförer. Elias Quinilla Perez har arbetat som busschaufför under ett års tid i den norra delen av regionen Quiché i nordvästra Guatemala. Han har precis köpt sin egen mikrobuss och kör dagligen mellan sin hemby och centralorten Playa Grande. Normalt sett tar sträckan en timme att köra. Numera får man räkna med det dubbla och några gånger har det tagit en hel dag, då stora lastbilar har fastnat i leran och hindrat övrig trafik på de smala vägarna. I den här delen av landet finns inga asfalterade vägar och bussarna tar stryk av de dåliga vägarna.
– Det är en svår tid eftersom det är så många jordskred, berättar han. Bussarna tar sig inte alltid upp för backarna i leran. Till slut måste vi be passagerarna att gå av och hjälpa till att putta eller dra med rep. Passagerarna blir irriterade eftersom de flesta är på väg till sina arbeten och kommer fram leriga. Det blir omöjligt att komma fram snygg och ren. För närvarande tjänar han inga pengar på sin buss. För framkomlighetens skull har Elias Quinilla Perez ägnat tre dagar under den senaste veckan åt vägreparationer.
– De andra två chaufförerna i den här byn betalade mig för att jag skulle reparera vägen. Kommunen vill inte hjälpa oss och då måste vi göra det själva. Problemet är att vi inte har tillräckligt med grus. Vi har skickat våra byledare till kommunen men kommunen säger att de inte kan göra något för närvarande.
Den bästa förbindelsen från Playa Grande till övriga Guatemala är en väg till staden Cobán i regionen Alta Verapaz. Sträckan trafikeras av ett tiotal mikrobussar varje dag och normalt sett görs resan på fyra timmar. Men inte nu längre. Stora lastbilar fastnar i leran och stoppar upp resten av trafiken. Förra onsdagen var det några chaufförer som hade fått nog. De blockerade vägen tidigt på morgonen i protest och hotade med att stanna där i tre dagar om inte borgmästaren kom dit med grus. Klockan tre på eftermiddagen kom ett lass med grus från borgmästaren. De strejkande nöjde sig med det och vägen öppnades igen. Sedan kom nya hinder. Floden Chixoy svämmade över och passagerarna tvingades stiga ur sin buss, fortsätta vägen fram cirka 700 meter i båt och sedan hoppa på en ny buss på andra sidan översvämningarna.
Det råder dock delade meningar om orsaken till de kraftiga regnen. Flera jag möter nämner klimatförändringarna som en möjlig orsak, medan andra menar att kraftiga regnoväder ständigt återkommer med jämna mellanrum. Elias Quinilla Perez skakar bara på axlarna och har ingen förklaring till varför det regnar så mycket det här året. Byns andra chaufför, Juan Lux, ser dock orsaker till varför regionen är så drabbad i år:
– Dels är det klimatförändringarna. Men i den här delen av landet beror det också på att regionen har befolkats så mycket på senare år. Åkersmarken tar plats från skogen. Det bidrar också till problemen med jordskreden.
Journalisten Jorge Jacobs A. skriver i en ledare i Prensa Libre att de fruktansvärda förhållanden på de guatamalanska vägarna inte är regnovädrens fel – utan korruptionens. ”…för det vi betalar för en kilometer väg i det här landet, bygger andra länder autobahns”, skriver han.
Elina Peronius, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen 2011-2012