DSC00264_1115x185

Inlägg från: oktober 2011

Ett riktigt skitväder!

Regnovädren i Centralamerika fortsätter. Tidningarna i Guatemala är fulla av bilder från raserade vägar, jordskred samt översvämmade hus och odlingar. En av de största dagstidningarna Prensa Libre rapporterar att det nu finns 34 bekräftade dödsfall, sju stycken saknade, 175 355 i riskzonen, samt 10 863 evakuerade. Att färdas på vägarna i Guatemala är för närvarande förenat med livsfara.

Detta gör att det nu är en kämpig tid för landets busschaufförer. Elias Quinilla Perez har arbetat som busschaufför under ett års tid i den norra delen av regionen Quiché i nordvästra Guatemala. Han har precis köpt sin egen mikrobuss och kör dagligen mellan sin hemby och centralorten Playa Grande. Normalt sett tar sträckan en timme att köra. Numera får man räkna med det dubbla och några gånger har det tagit en hel dag, då stora lastbilar har fastnat i leran och hindrat övrig trafik på de smala vägarna. I den här delen av landet finns inga asfalterade vägar och bussarna tar stryk av de dåliga vägarna.

 – Det är en svår tid eftersom det är så många jordskred, berättar han. Bussarna tar sig inte alltid upp för backarna i leran. Till slut måste vi be passagerarna att gå av och hjälpa till att putta eller dra med rep. Passagerarna blir irriterade eftersom de flesta är på väg till sina arbeten och kommer fram leriga. Det blir omöjligt att komma fram snygg och ren. För närvarande tjänar han inga pengar på sin buss. För framkomlighetens skull har Elias Quinilla Perez ägnat tre dagar under den senaste veckan åt vägreparationer.

– De andra två chaufförerna i den här byn betalade mig för att jag skulle reparera vägen. Kommunen vill inte hjälpa oss och då måste vi göra det själva. Problemet är att vi inte har tillräckligt med grus. Vi har skickat våra byledare till kommunen men kommunen säger att de inte kan göra något för närvarande.

Den bästa förbindelsen från Playa Grande till övriga Guatemala är en väg till staden Cobán i regionen Alta Verapaz. Sträckan trafikeras av ett tiotal mikrobussar varje dag och normalt sett görs resan på fyra timmar. Men inte nu längre. Stora lastbilar fastnar i leran och stoppar upp resten av trafiken. Förra onsdagen var det några chaufförer som hade fått nog. De blockerade vägen tidigt på morgonen i protest och hotade med att stanna där i tre dagar om inte borgmästaren kom dit med grus. Klockan tre på eftermiddagen kom ett lass med grus från borgmästaren. De strejkande nöjde sig med det och vägen öppnades igen. Sedan kom nya hinder. Floden Chixoy svämmade över och passagerarna tvingades stiga ur sin buss, fortsätta vägen fram cirka 700 meter i båt och sedan hoppa på en ny buss på andra sidan översvämningarna.

Det råder dock delade meningar om orsaken till de kraftiga regnen. Flera jag möter nämner klimatförändringarna som en möjlig orsak, medan andra menar att kraftiga regnoväder ständigt återkommer med jämna mellanrum. Elias Quinilla Perez skakar bara på axlarna och har ingen förklaring till varför det regnar så mycket det här året. Byns andra chaufför, Juan Lux, ser dock orsaker till varför regionen är så drabbad i år:

– Dels är det klimatförändringarna. Men i den här delen av landet beror det också på att regionen har befolkats så mycket på senare år. Åkersmarken tar plats från skogen. Det bidrar också till problemen med jordskreden.

Journalisten Jorge Jacobs A. skriver i en ledare i Prensa Libre att de fruktansvärda förhållanden på de guatamalanska vägarna inte är regnovädrens fel – utan korruptionens. ”…för det vi betalar för en kilometer väg i det här landet, bygger andra länder autobahns”, skriver han.

Elina Peronius, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen 2011-2012

krfguatemala
Nya dödshot mot människorättsförsvararna Adolfo Guzmán och Margarita Martínez

Natten mellan den 19 och 20 oktober blev människorättsförsvararna Adolfo Guzmán Ordaz och Margarita Martínez Martínez mordhotade i deras hem. Enligt uppgifter från människorättscentret Frayba hade ett hotfullt brev, riktat mot Guzmán, placerats under parets bil. Meddelandet löd: “du ska veta att det inte finns någon rättvisa, det är bäst att du håller tyst om du inte vill försvinna, vi är lagen och vi är skyddade, dö dö dö”.

Familjen Martínez/Guzmán har vid ett flertal andra tillfällen utsatts för hot, våld och attacker; i november 2009 hotades de i sitt tidigare hem i Comitán; i februari 2010 kidnappades, torterades och hotades Martínez och i november samma år mottog hon ytterligare mordhot. Efter incidenterna utfärdade Interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter (CIDH) speciella skyddsåtgärder så som permanent polisbevakning vid bostaden.

Flera internationella människorättsorganisationer och FNs särskilda rapportör för människorättsförsvarare har uttryckt djup oro för attackerna mot Martínez/Guzmán. Efter de nya hoten uppmanar Frayba den mexikanska staten att omedelbart vidta åtgärder för att garantera familjens säkerhet och integritet.

Zofie Bengtsson, fredsobservatör Chiapas 2011-2012

Läs mer om Margarita Martínez fallet:

http://fredsobservatorerna.wordpress.com/2011/01/28/straffriheten-bidrar-till-fortsatta-attacker-mot-mr-forsvarare/

http://fredsobservatorerna.wordpress.com/2010/11/30/agera-nu-allvarliga-hot-mot-frayba/

krfguatemala
Häktade i folkmordsfallet på flykt

Den 18 oktober hölls en presskonferens av vittnesorganisationen AJR och människorättscentret CALDH sedan tre nya häktningsorder utfärdats i folkmordsfallet men två av dessa personer befinner sig på flykt. Kristna Fredsrörelsen fanns på plats och nedan är en ungefärlig översättning av deras pressmeddelande:

”Den 12 oktober utfärdade högsta domstolens domare Carol Patricia Flores häktningsorder mot tre militärer som ansvarade för folkmordet i Guatemala. Detta resulterade i att en av militärerna fångades medan de två andra – Oscar Humberto Mejía Victores och Luis Enrique Mendoza García – hann fly rättvisan.

Dessa militärer som nu har en häktningsorder på sig utgjorde Försvarsmaktens huvudstab under Efrían Rios Montts de facto regering. De deltog aktivt i den intellektuella planeringen av folkmordet mot ursprungsfolket maya ixíl genom att utforma och sätta i bruk den militära planen Plan Victoria 82. Planen var avgörande för de brott mot mänskligheten och folkmord som utfördes under denna period.

Divisionsgeneralen Luis Enrique Mendoza García tjänstgjorde som operationschef i den sektion av armén som kallades G3, mellan april 82 till augusti 83. Tjänsten innebar att ge verkställandeorder av operationer samt att sköta allt det operativa kring verkställandet av Plan Victoria 82. Han kände därmed till vartenda steg som arméns trupper tog i realtid.

Generalen Oscar Humberto Mejía Victores var ställföreträdande försvarsminister, ansvarig för det nationella försvarsministeriet och ingick i den högsta militära ledningen. Hans funktion innebar att övervaka och samordna de militära åtgärder som ingick i Plan Victoria 82 och andra planer, vilket betyder att han kände till vad som skedde i landet.

Vi vill uttrycka vår oro för det faktum att två militärer har lyckats fly och vi kräver av ansvariga myndigheter att man letar reda på dessa två militärer. Vi hoppas att inga myndighetspersoner har något ansvar i deras flykt från rättvisan. Det är viktigt att påpeka att general Mejía Victores har en internationell arresteringsorder på sig vilket betyder att han inte kan lämna landet. Vi uppmanar alla som har någon information om vart dessa rymlingar har tagit vägen rapporterar detta till Åklagarmyndigheten eller till polisen.

Vi anser att häktningsordern utan tvekan är ett viktigt steg och det är av största vikt att fullfölja häktningarna för att de ansvariga för ett sådant grovt brott mot mänsklig värdighet kan ställas inför rätta. Vi kommer att fortsätta kampen för rättvisa och hålla igång ett fortsatt motstånd mot straffriheten och hoten om ett upprepat folkmord.

FOLKMORDET KAN INTE FÖRBLI OSTRAFFAT!

Asociación para la Justicia y Reconciliación – AJR, Centro para la Acción Legal en Derechos Humanos – CALDH, Convergencia por los Derechos Humanos, Coordinación y Convergencia Nacional Maya Waqib Kej y la Coordinación Genocidio Nunca Más.”

Kajsa Stenberg, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Guatemala

krfguatemala
Hårt klimat för människorättsförsvarare i Guatemala

Med två månader kvar av året ser 2011 ut att gå till historien som ett av de våldsammaste åren i Guatemala sedan inbördeskriget och attacker mot människorättsförsvarare har blivit allt allvarligare. 

Behovet av Kristna Fredsrörelsens fredsobservatörer i Guatemala är kanske tydligare än någonsin. År 2009 omnämns ofta av den guatemalanska människorättsorganisationen Udefegua (Unidad de Protección a Defensoras y Defensores de Derechos Humanos, ungefär Centret för skydd av människorättsförsvarare) som det våldsammaste året sedan inbördeskriget, både vad gäller generell brottslighet och brott mot de mänskliga rättigheterna. Under 2010 minskade våldet något, men nu ser det ut som att 2011 kommer att bli ett ännu våldsammare år än 2009. I augusti presenterade Udefegua sin senaste rapport om mänskliga rättigheter i Guatemala och med fyra månader kvar av året hade 302 anmälningar om attacker eller hot mot människorättsförsvarare kommit in, att jämföra med 353 attacker och hot för hela år 2009. Antalet mord på människorättsförsvarare är redan lika många som för två år sedan, sexton personer har dött på grund av sitt engagemang för mänskliga rättigheter.

Demonstration för mänskliga rättigheter, Panzos 2011

Demonstration för mänskliga rättigheter, Panzos 2011

Udefegua tar upp kriminaliseringen av sociala rörelser samt årets presidentval som faktorer som kan ha påverkat våldsnivåerna i landet. Staten använder den organiserade brottsligheten som ett svepskäl för mer repressiva metoder, vilket gör människorättsförsvarare mer sårbara. I samband med kriminaliseringen har en överdriven användning av våld ökat och typen av hot och attacker mot människorättsförsvarare har förändrats genom åren. Under 2009 och 2010 var de vanligaste attackerna skriftliga hot följt av hot per telefon och slutligen direkta hot. Idag är de vanligaste attackerna olaglig arrestering, förföljelse och förödmjukande behandling från myndigheter, vilket pekar på att statens inblandning i attackerna har blivit mer uppenbara.

Samtidigt som kriminaliseringen av sociala rörelser pågår sker också en stigmatisering av människorättsförsvarare idéer och förslag. Detta tar sig tydligast uttryck i media och via statliga pressmeddelanden där människorättsaktivister målas ut som våldsamma brottslingar, men också genom ryktesspridningar och förtal. Denna tendens till förtal av människorättsorganisationer gör det enklare för staten att rättfärdiga repressiva medel. Genom åren har många människorättsförsvarare sett sig tvungna att dra sig tillbaka på grund av rädsla för förföljelse och attacker. Tusentals bönder och ursprungsfolk har gett upp kampen om sin rätt till mark och naturresurser för att slippa statlig repression.

"De mänskliga rättigheterna har dött"

“De mänskliga rättigheterna har dött”

Udefegua uppmärksammar också årets presidentval som en faktor som kan ha påverkat de höga våldsnivåerna i landet. Det har varit svårt att uppmärksamma brott mot de mänskliga rättigheterna då valrörelsen tagit upp allt utrymme i media. Men det har också varit mycket brott inom själva valrörelsen. Enligt den statliga människorättsombudsmannen (PDH) i Guatemala har cirka 35 personer som på något vis varit inblandade i valet mördats. Något annat som uppmärksammas i Udefeguas senaste rapport är kvinnors utsatta situation, och speciellt den utsatthet det innebär att vara kvinna och människorättsaktivist. Av de 302 hot eller attacker mot människorättsförsvarare som registrerades under 2011 (jan-aug) var 72 riktade mot kvinnor. Våldet som kvinnorna utsätts för är ofta könsspecifikt. När kvinnor mördas på grund av att de är kvinnor kallas detta för femicidio (jämför homicidio) och är något som ständigt ökar i landet.

Karin Bender, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen 2011-2012

Rapporter från UDEFEGUA går att hitta här.

krfguatemala
Mer väntan…

Idag har det bekräftats att de två som fortfarande inte häktats i senaste utvecklingen av folkmordsfallet, Óscar Humberto Mejía Víctores och  Luis Enrique Mendoza García, fortfarande befinner sig på fri fot. Myndigheterna har inte kunnat lokalisera dem. Man tittar just nu på om man ska utfärda en internationell häktningsorder på Mejía Victorez.

Samtidigt har det idag varit förhandlingar med Héctor Mario López Fuentes. Förhandlingarna skulle genomföras på militärsjukhuset i Guatemala City där López Fuentes befinner sig. Dock var han idag för dålig för att kunna delta och låg och sov. Man har nu skjutit på processen ytterligare.

Lisa Hederstierna, Koordinatör Kristna Fredsrörelsen

krfguatemala