DSC00264_1115x185
Regeringen anmäler Marlingruvan för olagliga utsläpp av förorenat avfall

Efter att ha släppt ut förorenat avfall från avfallsdammen i Marlingruvan anmäls nu Montana Explorada (Goldcorp Inc) av Guatemalas miljöminister. Anmälan lämnades in den 28 september, fem dagar efter det att utsläppet skett i Quivchil floden i San Miguel Ixtahuacán, i västra Guatemala.

Utsläppet av det förorenade vattnet, som bl.a. innehåller höga halter av tungmetaller, skedde utan tillstånd från gruvdepartamentet så det fanns ingen kontrollant som kunde se till att utsläppen gick till på tillbörligt sätt. Montana påstår dock att företaget har sökt och fått det tillstånd som krävs för den typen av utsläpp som genomfördes på natten den 23 september.

I ett tidigare beslut från 2008 från konstitutionsdomstolen beslutade man att Montana endast fick släppa ut vatten från avfallsdammen om det var fritt från föroreningar. Eventuella utsläpp från dammen skulle ha krävt att departamentet först hade analyserat innehållet i dammen för att se om det var förorenat innan de hade kunnat ge ett sådant tillstånd. Någon sådan analys av dammens innehåll har inte skett så något tillstånd har därför inte heller kunnat godkännas.

Goldcorps representant i Guatemala säger att man ännu inte blivit officiellt informerad om anklagelserna från miljödeaprtamentet. Däremot annonserar man i media att ”Montanas utsläpp av vatten från avfallsdammen i Marlingruvan har utförts på ett korrekt sätt under övervakning av ansvariga institutioner och att utsläppen främst bestod av regnvatten som samlats i dammen”.

Miljödepartamentet har även meddelat den mexikanska regeringen om utsläppet eftersom Quivchil floden rinner ut i Mexiko.

Charlotta Pettersson, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Guatemala

”Om vi inte minns, är vi dömda att upprepa historien”
Stort pressupp när rättegången i fallet Fernando García startade och avslutades kring USA:s ambassadör, Fernando Garcías mamma och dotter.

Stort pressuppdåd kring USA:s ambassadör, och Fernando Garcías mamma och dotter när rättegången i fallet Fernando García startade och avslutades.

Jag är imponerad av domarna. Domarna som i torsdags dömde två före detta poliser till 40 års fängelse för påtvingat försvinnande. Deras motivering tog cirka en timme att läsa upp och de koncentrerade sig verkligen på de punkter som tillsammans gav dem grunden för sin genomtänkta dom i fallet Edgar Fernando García, gripen och försvunnen för 26 år sedan.

Åklagaren hade yrkat på 22 år till: 15 år för kidnappning, en brottsrubricering som inte accepterades av domarna, eftersom Fernando García fördes bort för att säkerhetsstyrkorna ville få ut information om hans politiska arbete, inte av någon annan anledning. Tre år för befogenhetsöverskridande och tre plus ett år för olagligt gripande under särskilt försvårande omständigheter. Domstolen fastslog att de åtalade var skyldiga till dessa brott, men friades då brotten har preskriberats då de begicks för över 25 år sedan. Det enda brottet som återstod  var påtvingat försvinnande, för detta brott varar så länge den gripne och försvunne inte har hittats, och detta är fallet med Fernando Garcías försvinnande.

Tredje domen om försvinnanden, 14 år efter tecknandet av fredsavtalet

De som tidigare har dömts för samma brottsrubricering har fått högst 25 års fängelse per försvunnen. Högsta fängelsestraffet i Guatemala är 40 år per brott. Domen ska vara proportionellt med brottets allvar, förklarade domarna, och i det här fallet tog de hänsyn till att offret var student, att brottets motiv var politiskt och var en del av statens säkerhetsdoktrin, att de anhörigas lidande har pågått i över 25 år, att påtvingat försvinnande är en grym handling som inte får lämnas ostraffad, att påtvingat försvinnande har lämnat djupa spår i det guatemalanska samhället, samt att både de anhöriga och landet har rätt att få veta sanningen. Av alla de anledningarna dömdes de två poliserna från landets tidigare poliskår till högsta fängelsestraffet.

Fernando García var 26 år när han greps och försvann i februari 1984. Foto: Grupo de Apoyo Mutuos arkiv.

Förundersökningen var väl genomförd. Rättegången varade i fem dagar, nästan 30 timmar sammanlagt, och den mesta av tiden gick åt till att presentera bevisen, höra vittnen, de sakkunnigas slutsatser och ett par inspelningar. Den ena var ett tv-reportage om innehållet från Arméns loggbok när den offentliggjordes, där Fernando García också finns registrerad. Den andra var en ljudupptagning som blev väldigt värdefull som bevis. Det var Danilo Chinchillas berättelse om när han och Fernando García blev upptäckta av polisen och försökte fly men blev skjutna. Danilo Chinchilla fick ett skott i höften och togs till sjukhus, Fernando García fick något skott i foten eller benet, slängdes in i en bil och fördes bort. Upptagningen gjordes när Danilo Chinchilla hade fritagits av partikamrater från sjukhuset där han övervakades av polis. Danilo Chinchillas dåvarande flickvän kunde i rättsalen intyga att rösten hon hörde var hans.

Pusselbitarna faller på plats

Jag satt i rättssalen med ett 50-tal andra personer och följde hela den offentliga muntliga förhandlingen. Rättssalen var nästan hela tiden fullsatt med advokater, folk som jobbar med att digitalisera polisens historiska arkiv, representanter för FN-organ och olika ambassader (USA:s, Kanadas, Sveriges, Schweiz, bland andra).  Det var som att gå in i en film där man, pusselbit efter pusselbit, fick ihop bilden om hur spaningen efter,  gripandet av och sedan letandet efter Fernando García hade gått till. Vittnesmålen om Fernando Garcías politiska engagemang  och sedan de sju sakkunnigas analyser utifrån olika perspektiv (psykologiskt, statistiskt, arkivistiskt, journalistiskt, polisiärt, juridiskt, etc) visar tydligt hur polisen, underrättelsetjänsten och militären arbetade tillsammans under statens säkehetsdoktrin vars mål var att ordagrant ”förinta” all opposition i landet.

Den här var den första rättegång där dokument från Polisens historiska arkiv kunnat bevisa de åtalades ansvar i ett människorättsbrott. De sakkunniga grundar sina analyser för bara det här fallet i drygt 600 dokument, de flesta från Poliskårens egna arkiv. Arkivet är fullt med information om bland annat olika operationer samt registrering av regeringskritiska, liksom Arméns loggbok. Förmodligen kommer poliser och militärer att kunna bindas till flera av de 45 000 påtvingade försvinnandena som begåtts i landet. I dett fall var det speciellt ett dokument, där polisernas närmaste chef ansökte om utmärkelser för de fyra poliser ”som hade deltagit i den operationen som hade resulterat i gripandet av två upprorsmän”.

Hopp om rättvisa

Offentliga muntliga förhandlingar i domstol är relativt nya i Guatemala, ännu nyare är att öppna och följa en process för påtvingat försvinnande eller överhuvudtaget för människorättsbrott. Den här är den tredje sådana process som har avslutats, 14 år efter tecknandet av fredsavtalet. Men de kommer att bli vanligare. Kanske blir det också så att de ansvariga börjar berätta vad de gjorde av kropparna, så att de anhöriga får till slut ge sorgen en plats.

Alva Azócar, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Guatemala

Om fallet Fernando García på latinamerika.nu:

http://latinamerika.nu/eget-arkiv-fallde-dem

http://latinamerika.nu/eget-arkiv-fallde-dem
Dödsstraffet återinförs i Guatemala?

Som bevis på att Guatemala ibland är en paradoxal värld har kongressen några dagar före Internationella dagen mot Dödsstraff godkänt ett lagförslag som i praktiken återinför dödsstraff i Guatemala. Lagen rör presidentens möjlighet att benåda dödsdömda, vilken förutsätter att dödsstraff åter börjar tillämpas i landet. Lagen träder i kraft i januari 2012, förutsatt att president Álvaro Colom inte lägger in sitt veto mot lagen. Colom lade år 2008 in sitt veto mot ett liknande lagförslag och resonemanget i de större dagstidningarna i Guatemala är att han förmodligen kommer att göra detsamma denna gång.

Såväl nationella som internationella organisationer och nätverk har fördömt kongressens beslut och pekar på att lagen är ett politiskt slagträ inför valet 2011. Lagen kan användas för att fiska röster genom att dra nytta av den rädsla och terror som den guatemalanska befolkningen lever i på grund av det omfattande våldet och otryggheten i landet. Det civila samhället menar att politikerna tar fram ineffektiva medel som framstår som kraftfulla mot den organiserade brottsligheten för att undvika de underliggande strukturella anledningarna till våldet i samhället. Det finns mer långsiktiga förslag, till exempel gällande bristen på resurser i kampen mot straffriheten och lagreformer för brottsutredning, för att förbättra säkerheten i landet. Dessa lagförslag är dock paralyserade i kongressen, förmodligen för att de går emot oligarkins intressen.

Lagförslaget presenterades av det konservativa blocket Lider och ses av en del internationella organisationer som en del i en grupp förslag som går emot mänskliga rättigheter. Bland andra Copenhaguen Initiative for Central America and Mexico tar i detta sammanhang upp förslag i kongressen på att träda ur internationella konventioner om mänskliga rättigheter samt införandet av en repressiv och diskriminerande ”anti-gäng” lag. Som svar på problemen i regionen med organiserad brottslighet och gäng presenteras ofta förslag på ”anti-gäng” lagar. Resultaten av lagarna är dock generellt kraftiga och diskriminerande begränsningar av mänskliga rättigheter för ungdomar i slumområden. Lagförslaget i Guatemala skulle bland annat göra ”gängtillhörighet” till ett brott, vilket ger polisen problematisk befogenhet för att utreda detta ”brott”. Kongressens positiva inställning till dödsstraff är alltså troligen inte ett isolerat bakslag för mänskliga rättigheter, utan en del i en strategi för att utöka de repressiva verktygen med sikte på nästa val.

Cecilia Gadd, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Guatemala

Länkar

§      Carta de CIFCA (Copenhaguen Initiative for Central America and Mexico), OMCT (World Organization Against Torture) y Plataforma Holandesa Contra la Impunidad sobre: Preocupación por la aprobación en el Congreso de la República de Guatemala de la ley de sobre el recurso de gracia que regula el procedimiento para la conmutación de la pena de muerte para los condenados a muerte’

§      Artikel från La Hora 2010-10-06 http://www.lahora.com.gt/notas.php?key=74396&fch=2010-10-06

§      Artikel från Prensa Libre 2010-10-08: http://www.prensalibre.com.gt/internacionales/Piden-abolir-pena-muerte_0_349765258.html

§      Artikel från La Hora ‘Pena de muerte no es efectiva; acabar con la impunidad, sí’ 2010-10-07: http://lahora.com.gt/notas.php?key=74465&fch=2010-10-07

Festival för livet, värdigheten och ursprungsfolkets motstånd

Rock på maya sakapultekoMed vägblockader och demonstrationståg runt om i Guatemala ”firades” den 12 oktober, ”Spanskhetens dag” för en del, ”Värdighetens och motståndets dag” för andra. Ursprungsfolksorganisationer krävde bland annat en ny lag som reglerar markägandet.

I huvudstaden marscherade cirka 7000 personer till Stora torget, där paraplyorganisationen för ursprungsorganisationer Waqib’ Kej ordnade Festivalen för livet, värdigheten och ursprungsfolkets motstånd. Rock på maya sakapulteko, hip hop på maya kaqchikel, protestsånger på maya tz’utujil, maya kiche’ och spanska samt instrumental musik från mayatiden. Mellan uppträdandena hedrade man minnet av de som dött i kampen för sina rättigheter: Evelinda Ramírez, Adolfo Ich, Lisandro Guarcax, Ilmer Boror Zet, bland andra.

Till torget slöt även upp ett demostrationtåg i stöd för Chiles mapuchefolk som de senaste tre månaderna har uppmärksammats på grund av att 32 mapuchefångar hungerstrejkat med krav på bland annat rättvisa rättegångar.

Alva Azócar, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Guatemala

På plats i Guatemala

Fredsobservatörerna är nu inne i andra halvan av sin tid i Kristna Fredsrörelsens Fredstjänstprogram. Lena har bytt till Mexiko efter att tidigare har arbetat i Guatemala och Anton har gjort tvärtom. Här nedanför följer Antons första reflektioner från Guatemala.

Guatemalas statsvapen

Efter omständligt resande, i en del av världen vars infrastruktur för tillfället är i upplösningstillstånd på grund av en längre tids häftigt regnande, så är jag nu slutligen i mitt nya hemland GUATEMALA.

Just nu pågår min två veckor långa utbildning och inslussning i projektet här. Denna äger rum i Guatemala City i det hus som mellan varven kommer att agera mitt hem under de kommande fyra månaderna. Guatemala City är en speciell stad eftersom den vid första ögonkastet (och även efter många långa skulle jag tro) inte är speciellt inbjudande eller mysig. Projektets hus och människorna som lever där är som tur är, mycket mysigare än det som pågår ute på gatorna i form av knarkhandel, gäng och talrika dödsskjutningar av mer eller mindre oskyldiga människor.

Landets historia är också allt annat än mysig. Läxan tills imorgon är en bok om rasism och om hur regimen och oligarkin, inspirerade av fascistiska och darwinistiska idéer om mayabefolkningens lägre värde, lyckades legitimera det folkmord som innebar slutet för mer än 200 000 människor. Förtrycket var som värst så sent som under inledningen av 80-talet då flera hundra hemska massakrer begicks, nästan samtliga utan juridiska påföljder för förövarna. Än idag kämpar många människor här för upprättelse för den terror som de och deras familjer utsattes för för cirka 30 år sedan. Och trots att straffriheten har varit och fortfarande är nästan total här så har det trots allt kommit ett fåtal fällande domar mot några av de som deltog i och tog beslut om att massakrera landets ursprungsbefolkning. Bland annat är det dessa kämpande människor som jag är här för att skydda.

Justicia por genocidio - Rättvisa för folkmordet

Justicia por genocidio – Rättvisa för folkmordet. Graffiti i Guatemala City. Foto: Aron Lindblom.

Även i övrigt finns det ett stort behov av internationell närvaro här i landet. Utländska storföretag suger ut landets resurser utan betala rimlig ersättning* och gör som de vill för att röja de boende i områdena eller (för dem) obehagliga människorättskämpar ur vägen.

Jag återkommer med mer uttalanden om situationen här, historiskt och aktuellt. Historien är alltid lika aktuell här, ett oavslutat kapitel i land där miljontals människor fortfarande lider svårt i de psykologiska efterdyningarna av folkmordet.

*Så lite som 1% av de utländska företagens inkomster ska enligt lag tillfalla landet, varav hälften till staten och hälften till regionen. Skamligt lite och mer skada än nytta för folket?!

Anton Svensson, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Guatemala.

Denna text har tidigare publicerats på Antons egen blogg:

http://antonfredsobservator.wordpress.com/2010/10/01/guatemala/