Inlägg från: maj 2010

Det finns en stark oro hos invånarna i samhällena runt Nebaj i bergsområdet i provinsen Quiche. Efter allt de har gått igenom under inbördeskriget – olika former av förtryck, massakrer, brända byar – kommer nu nästa våg av maktövergrepp.

Det är inte militärer som bombar och lemlästar folk den här gången utan den ekonomiska internationella makten som har intresse av att förvärva mark för gruvdrift och vattenkraftsbygge. Representanter för byarna som vi medföljer vittnar om sinande källor, där man tidigare har tagit sitt vatten och som nu inte längre kan tillgodose familjernas behov. Megaprojekten inom gruvdriften slukar vatten för sina processer och vattenkraftverken leder vatten från flera floder till sina dammar och turbiner. Byrepresentanterna menar att det är ett hot mot deras familjers existens i området, inte bara nu utan även deras barns och barnbarns framtid står på spel.

I en artikel i Prensa Libre i april i år kan vi läsa att minst 80 organisationer från 17 länder kräver att Guatemalas president, Álvaro Colom, ska stoppa gruvaktiviteterna i landet med hänvisning till att byarna, och då särskilt de med ursprungsfolk, inte har tillfrågats om de eventuella skador som detta skulle innebära för dem.

Mario Nij, en talesman för det organiserade motståndet, sa när han presenterade uttalandet och breven i presidentpalatset att man hoppas att det ska stoppa alla aktiviteter inom gruvdriften i landet såsom Internationella arbetsorganisationen, OIT, redan har bett om. Han förtydligade med att säga att “vårt enda brott är att behålla det som vara förfäder har lämnat åt oss och som vi vill ge till våra barn, gruvdriften förstör bergen, vattenkällorna och förgiftar allt.” Enligt Guatemalas grundlag ska ursprungsfolken konsulteras, de har rätt att bli tillfrågade inför stora projekt som kan beröra och påverka deras livssituation. Lagen har inte följts. Uppgifter från MEM, Energi och Gruvdepartementet, visar att det finns 416 utfördade licenser och ansökningar för gruvbrytning.

Som medföljare har jag varit inbjuden att närvara vid möten som handlar om att informera om exploatering av mark, utfärdade licenser för gruvdrift och planerade megaprojekt. Folk blir förvånade när de får information om läget, hur många olika internationella företag som vill komma till området för att exploatera. De vet inte hur mycket vatten som produktionen kräver och inser inte konsekvenserna av storföretagens närvaro då informationen i stort sett varit obefintlig.

Det är inte bara vattnet som försvinner. Marken som projekteras och tas i anspråk för gruvdrift medför miljöförstöring och gör att familjer trängs undan. Det har visat sig vara fallet i andra liknande projekt i landet, exempelvis San Marcos, där det kanadensiska företaget Goldcorp driver gruvan Marlin, där även svenska pensionsfonder har investerat.

“Vart ska vi ta vägen?”, som en av deltagarna uttryckte det under ett informationsmöte. Apropå vattnet, behövs det 250 000 liter vatten i timmen för turbinerna i ett vattenkraftverk. Denna mängd skulle räcka för en familjs vattenbehov under 22 år. För att samla ihop de stora vattenmängder som krävs finns planer på att leda det från olika floder, ibland genom tunnlar i bergen, vilket gör att det sinar i lokalområdet och folk blir utan.

“Resistencia de los Pueblos”, en partipolitiskt oberoende folkrörelse, har arbetat sedan 2005 med att samla officiell information och sammanställt denna på en karta, och publicerad i februari 2010 på internet, se länk nedan. Den visar ett antal ansökningar och redan beviljade licenser för gruvdrift och vattenkraftsutvinning i Ixilområde, där jag är verksam. Det är med denna karta som man nu informerar folket i byarna om vad som sker. Samtidigt informerar man också om vad lagen säger. “Med lagen i handen ska vi kämpa för vår rätt” som en av representanterna uttrycker det när han går igenom paragrafer i konstitutionen och kommunallagen.

Informationen har resulterat i att byarna organiserat sig i kampen mot de internationella företagen och utfärdat ett manifest, undertecknat av tusentals personer som därmed vill försvara sina berg och floder från intrång. Den 5 maj åkte tre bussar med 135 personer från dessa byar till kongressen för att överlämna sina krav.

På väg in i kongressen

Inne i “Salón del Pueblo”

En vecka senare reste en mindre delegation som träffade bland andra FN:s högkommissionär för mänskliga rättigheter i Guatemala och en representant för OIT samt besökte Italiens, Norges, Spaniens, Sveriges och Tysklands ambassader för att sprida kännedom och få stöd för sin kamp. Det är stort att få vara med när de talar för sin sak, många är analfabeter och  undertecknar med tumavtryck.

Här får svenska ambassaden besök

Det är en folkrörelse som kämpar med små resurser mot en gigantisk kraft med stark ekonomi och som samtidigt lovar utveckling. Folket frågar sig, utveckling för vem? Frågan är berättigad.

Gruvlagen i Guatemala erbjuder optimala villkor för de företag som vill investera. De företag som utvinner mineraler här behöver bara betala 1 procent av inkomsterna. Av denna procent går hälften till kommunen och hälften till staten.

Lena Molin, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Guatemala

Karta över befintliga och planerade megaprojekt i provinsen Quiche:

http://resistenciadlp.webcindario.com/

”Hårt tryck på ursprungsfolkens landområden”

http://www.krf.se/sites/default/files/Rapport_sammanfattning_urfolk.pdf

Rapporten på spanska ,

”Territorios indígenas y democracia guatemalteca bajo presiones”:

http://guatemala.at/ido%20smi/ido_sanmiguel.pdf