DSC00264_1115x185

Inlägg från: mars 2010

Sexteando

Jag har fått lära mig ett nytt begrepp: ”sexteando”, är ganska säker på att det bara kan användas här i Guatemala City eftersom det innebär att man är ute och strosar längs 6:e avenyn i zon 1. Ingen aning om hur vedertaget det är som begrepp kanske bara var något man lurade i mig, eller något jag lyckades missförstå, men jag väljer nog ändå att anamma det. Kan nog vara praktiskt ibland, och kan jag använda googlar som ett verb lär sextear också vara acceptabelt. Jag, Cecilia och Lena passade i alla fall på att utforska 6:e avenyn för några dagar sedan och visst känner jag mig en erfarenhet rikare efter det. 6:e avenyn, eller “sexta”, är full av små stånd som säljer lite allt möjligt men mest kläder, skivor, filmer och strumpor. Just strumpor är ganska praktiskt då gatan i sig är kantad med skoaffärer. Har aldrig sett så många skoaffärer på en och samma gata. Folk måste ju ha högar med skor hemma om alla de butikerna ska gå runt. Jag har redan utökat mitt eget förråd med 2 par. Fyndade även en klocka, icke-stöldbegärlig är bara förnamnet, och den tickar fortfarande på såhär 2-3 dagar senare, så jag är mer än nöjd.

Sist jag hade vägen förbi sexta stannade jag vid ett filmbord för att se om de hade något roligt, och till min stora glädje hittade jag Gudfadern, hela trilogin. Filmerna kostade 10Q styck men andra delen var uppdelad på två skivor, eftersom den är så otroligt lång. Så med huvudet fullt av bekanta filmrepliker tänkte jag: ”I’m gonna make him an offer he can’t refuse” och jag gav honom helt enkelt 30Q för 3 filmer. Försäljaren däremot väntade sig 40Q för fyra skivor. Med min allra mest övertygande och lena stämma försökte jag då med: ”Men det är ju bara 3 filmer!?” Han såg mest förvirrad ut, tittade på filmerna, tittade på mig. Jag försökte igen: ”Gudfaderna 1, 2 och 3, tre filmer för 30Q eller hur?” Efter ett par vändor mellan oss utan att någon gav sig skrattade han bara, men det visade sig i alla fall i slutändan att han kunde motstå mitt erbjudande. Man kanske behöver ha Luca Brassi med sig för att det ska fungera.

Charlotta Pettersson, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Guatemala, utforskar stadens gator.

krfguatemala
Huelga de Dolores
Studenter i Guatemala City, 26 mars 2010

Studenter i Guatemala City, 26 mars 2010

Idag genomförde studenterna på Guatemalas statliga universitet USAC den traditionsenliga marchen Huelga de Dolores genom Guatemala City. Huelga de Dolores är en över hundra år gammal tradition som går ut på att studenterna festar, demonstrerar och gör narr av landets makthavare.

Under inbördeskriget drabbades studenterna hårt av det statliga våldet och från och med sjuttiotalet började många studenter maskera sig med huvor. Maskeringen startade som en säkerhetsåtgärd men har idag kommit att bli en symbol för Huelga de Dolores och Guatemalas studentrörelse. Idag har Huelga de Dolores mest karaktären av en festival och gatufest och det politiska budskapet om rätten att organisera sig och uttrycka sig fritt har till viss del gått förlorat. Marchen är dock fortfarande viktig som symbol för ungdomens kraft, lust och längtan efter frihet.

I den FN-sponsrade sanningskommissionen om kriget i Guatemala står det att läsa:

During the long period of armed confrontation, even thinking critically was a dangerous act in Guatemala, and to write about political and social realities, events or ideas, meant running the risk of threats, torture, disappearance and death. In exercising freedom of speech, citizens, writers, artists, poets, politicians and journalists were subject to the risks that repression and ideological polarisation imposed upon them. Although there were people who spoke out despite the risks, the large news agencies, in general, supported the authoritarian regimes through self-censorship and distortion of the facts. The price was very high, not only in the number of lives lost, but also because Guatemala became a country silenced, a country incommunicado.

Historia om Huelga de Dolores (på spanska): http://huelgadedolores.org/musica/Descargas/Historia_Huelga_%202010.pdf

Studenter genomförde en husockupation under Amerikas Sociala Forum i Guatemala, oktober 2008: http://www.latinamerika.nu/husockupation-under-sociala-forumet

FNs sanningskommission om kriget i Guatemala (på engelska): http://shr.aaas.org/guatemala/ceh/report/english/default.html

Aron Lindblom, samordnare för Kristna Fredsrörelsens Fredstjänstprogram i Guatemala och Mexiko.

Studenter i Guatemala City, 26 mars 2010.

Studenter i Guatemala City, 26 mars 2010.

krfguatemala
Varför är vi som vi är?

-En utställning om guatemalanernas identitet

Stark, berörande och nödvändig, står det att läsa i utställningens besöksbok. Utställningen heter ”Varför är vi som vi är?” och är både stark, berörande och nödvändig i ett Guatemala som långsamt håller på att försonas med sin historia. En historia av mixningar, diskriminering, övergrepp, kamp om jorden och en väpnad konflikt som lämnade många döda, många försvunna, många sår.

Guatemala, liksom Latinamerika i allmänhet, är en kedja av etniska och kulturella möten som sällan resulterat i harmoniska utbyten. Kampen om jorden har alltid funnits närvarande, redan före det att spanjorerna erövrade och koloniserade området. Ibland med direkta, påtagliga strategier, ibland mer subtilt. Ofta med stänk av rasism för att rättfärdiga de grymma övergreppen, alltid med strävan efter att positionera sig för att dra nytta av de naturresurser som finns här. Oturen av att ha tur, skrev Eduardo Galeano en gång när han refererat till Latinamerikas historia av kolonialism under olika perioder.

Utställningen visar tydligt sambandet mellan den och de regeringar och diktaturer som både föregick och understödde den 36-åriga väpnade konflikten som avslutades i december 1996 med ett fredsavtal som man hade stora förväntningar på. Utställningen ägnar en stor del åt vad den 36-åriga väpnade konflikten resulterade i: drygt 45 000 försvunna, 200 000 döda, mer än 600 massaker och mer än 400 nerbrända byar. Den ägnar också en stor del åt vad som behövs för att landet ska försonas och åt den tioårsperiod då regeringarna bland annat arbetade fram en jordreform som skulle fördela jord som inte brukades, vilket var grunden till USA:s intervention i Guatemala för att försvara USA-intressen.

Varför är vi som vi är? diskuterar Guatemalas identitet och hur den har formats. En identitet som är motsägelsefull och som har inneburit uppoffringar,

Utställningen ger möjlighet till reflektion. Herber Morales, journaliststuderande, är en av fyra ungdomar som guidar skolgrupper och samtalar om bland annat identitet och diskriminering.

förtryck, underkastelse, men även kärlek, inre styrka och tro på livet. Den vill inte idealisera ena gruppen och satanisera den andra. Den visar människorna, vilka guatemalanerna är och i viss mån vad diskriminering innebär och vilka konsekvenser den medför. Det gör den trovärdig och kanske tas emot av både ”indianer och vita”, militärer och civila, gamla och unga. Jag vill tro att den kan bidra en smula i all den strävan som ändå finns att göra Guatemala mer värt att leva i.

Utställningen ”Varför är vi som vi är?” ansvarar IIARS, Internationella institutet för lärande för social försoning, för. Den har finansierats av internationella biståndsorgan, bland annat svenska Sida, och sågs under 2009 av mer än 30 000 personer, de flesta barn och ungdomar från både statliga och privata skolor, framför allt i huvudstaden men den har även gästat de större städerna i Guatemala. Den kommer att visas här i ytterligare tre år. I år hoppas man få 50 000 besökare.

Utställningen är interaktiv. Här ser man ansikten på ena sidan; på den andra kan man läsa vilka personerna är och var deras efternamn har sitt ursprung i.

Alva Azócar, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Guatemala

krfguatemala
För 28 år sedan

För 28 år sedan idag, den 23 mars 1982, genomförde Efrain Rios Montt en statskupp i Guatemala med stöd av militären. Rios Montts kupp blev startskottet för den allra blodigaste perioden av Guatemalas 36 år långa inbördeskrig. Bland de kränkningar som Rios Montt gjorde sig skyldig återfinns bland annat folkmord, tortyr, påtvingade försvinnanden, utomrättsliga avrättningar och massakrer. Rios Montt är idag kongressledamot för det politiska partiet Frente Republicano de Guatemala (FRG) och har aldrigt ställts till svars för de brott han begick under sin tid vid makten. I Guatemala medföljer Kristna Fredsrörelsen människorättscentret CALDH och rörelsen Asociación para la Justicia y Reconciliación (AJR) som arbetar för att få Rios Montt dömd och fängslad.

Aron Lindblom, samordnare för Kristna Fredsrörelsens Fredstjänstprogram i Guatemala och Mexiko.

Bild på Rios Montt (i mitten) från CALDH

Bild på Rios Montt (i mitten) från CALDH

krfguatemala
2009: det våldsammaste året för människorättsförsvarare i Guatemala på tio år

I slutet av förra veckan presenterades rapporten Violencia, Respuesta a 10 años de lucha – Våld, som svar på 10 år av kamp, av människorättsorganisationen La Unidad de Protección a Defensoras y Defensores de Derechos Humanos – Guatemala (Udefegua). Enligt rapportens slutsatser var förra året det våldsammaste under det senaste decenniet i Guatemala. Under 2009 registrerade Udefegua 353 attacker mot människorättsförsvarare jämfört med 220 under 2008. Detta innebär alltså en ökning med 60 % det senaste året.

Udefegua är en guatemalansk organisation som jobbar med att samla in, övervaka, undersöka och anmäla aggressioner mot människorättsförsvarare. Organisationen presenterar varje år en rapport om situationen för människorättsförsvarare i Guatemala.

Klimatet för människorättsförsvarare ser enligt rapporten ut att hårdna allt mer. De grupper som just nu är särskilt utsatta är journalister, fackligt aktiva och de som arbetar för rätten till sanning. Attackerna mot de människorättsförsvarare som arbetar med rätten till sanning ökade med 303 % under 2009. Denna rättighet innefattar främst upprättelse för historiska brott mot mänskliga rättigheter. Attacker mot journalister ökade i sin tur med 358 %. Claudia Samayoa, samordnare för Udefegua, förklarade den ökade hotbilden mot människorättsförsvarare med att ”Vi blir attackerade när saker börjar röra på sig”. Förra året kom två domar i processer som rörde brott mot mänskliga rättigheter under den väpnade konflikten. Utöver dessa domar inleddes även undersökningar i fall om påtvingade försvinnanden och regeringens ombudsman för mänskliga rättigheter presenterade en rapport om polisarkiven på 1980-talet. På det internationella planet fälldes den guatemalanska staten i den interamerikanska domstolen för skydd mot mänskliga rättigheter i fallet om massakern i Las Dos Erres. Så visst rör det på sig i Guatemala när det gäller kampen mot straffrihet.

Två av Udefeguas medlemmar blev själva utsatta för attacker nyligen. En grupp män bröt sig in hos Erenia Vanegas, en av Udefeguas utredare, den femte mars i år och genomsökte hennes hem. Ingenting stals under inbrottet, vilket förstärker intrycket att attacken syftade till att avskräcka henne från att fortsätta sitt arbete. Den andra attacken skedde den andra februari i år då någon hällde olja i Claudia Samayoas bil för att bromspedalen skulle bli hal och därigenom framkalla en olycka. Claudia Samayoa överlevde utan skador.

Rapporten visar en mörk bild av den aktuella situationen för människorättsförsvarare i Guatemala. Det kan verka hopplöst att våldet fortsätter att öka, men man kan, liksom Claudia Samayoa, välja att se en ljuspunkt i situationen; att attackerna är en reaktion på de framgångar som uppnåtts på senare tid i kampen för rättvisa i Guatemala.

För mer information se hela Udefeguas rapport här.  Du kan också läsa mer om attackerna mot Udefeguas medarbetare här.

Charlotta Pettersson och Cecilia Gadd, fredsobservatörer för Kristna Fredsrörelsen i Guatemala.

krfguatemala