DSC00264_1115x185
“Så mycket som vi har kämpat och ansträngt oss för inget”

Den före detta säkerhetschefen Mynor Padilla friades från alla anklagelser i rättssalen i Puerto Barrios den 6 april. Han var anklagad för Adolfo Ich Chamans död och German Chub Choc allvarliga skador. Trots det ger inte de målsägande upp hoppet om rättvisa. 

Germán Chub och Angelica Choc utanför rättssalen i Puerto Barrios. Foto: Christoffer Eriksson

Germán Chub och Angelica Choc utanför rättssalen i Puerto Barrios, Guatemala. Foto: Christoffer Eriksson

Torsdagen den 6 april befann vi oss utanför rättssalen i Puerto Barrios i östra Guatemala. Det var ett chockerande beslut som meddelades ut när vi stod och väntade utanför rättssalen, att den före detta säkerhetschefen Mynor Padilla friades från alla anklagelser.
Så mycket som vi har kämpat och ansträngt oss för inget… det finns ingen rättivsa, säger German Chub gråtandes när han lämnar rättssalen.

Den före detta säkerhetschefen Mynor Padilla för gruvbolaget Compania Guatemalteca de Niquel (CGN) var anklagad för att vara ansvarig för Adolfo Ich Chamans död år 2009 i El Estor, Guatemala. German Chub och Angelica Choc, som är änka till Adolfo Ich, var målsägare i fallet mot den före detta säkerhetschefen. Detta är ett fall som Kristna Fredsrörelsen har medföljt sedan dess start i april 2015. Vi har varit närvarande under rättegångarna och medföljt Angelica Choc och German Chub under processen.

Angelica Chocs fall lyftes upp av Amnesty International i september 2016 men trots det så har den nationella uppmärksamheten varit låg under de två åren som fallet har pågått. Angelica kunde tyvärr inte närvara under rättegången på grund av häsloskäl.
– Jag kommer att använda min röst för att tala om hur de har behandlat mig under rättegången och under hela processen, säger hon i ett samtal innan rättegången.

Det finns en förväntan hos oss internationella organisationer i Guatemala och hos flera som följer fallet att beslutet överklagas. Både German och Angelica hoppas på att rättvisa för urfolket Q’eqchi ska komma. Som by och urfolksgrupp kommer de att fortsätta att försvara mark- och territoriumsrättigheter.
– Jag är tacksam över min egna styrka som jag har haft under den långa rättegångsprocessen med många hinder på vägen. Jag kommer att fortsätta att kämpa och använda min röst för att nå rättvisa och för att de mänskliga rättigheterna ska respekteras, säger Angelica Choc.

Nathaly Mejia, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen 

Läs mer:
Sex år efter mordet är rättegången igång
Skott mot människorättsförsvararen Angelica Chocs hus 


Vikten av internationell närvaro för ökat skydd av människorättsförsvarare i Guatemala

bild_hemsida_mejl_blixtaktion_COMUNDICH-706x380

Under förra veckan träffades representanter från de tio europeiska och nordamerikanska organisationer som ingår det internationella medföljningsprojektet Acoguate som Kristna Fredsrörelsen är en del av i Guatemala. Under mötet avhandlade vi viktiga interna och organisatoriska frågor. Vi genomförde också en gemensam analys av situationen i Guatemala de senaste två åren och hur den specifikt har påverkat vår målgrupp, människorättsförsvarare som arbetar med övergångsrättvisa och för hållbar utvinning av naturresurser. Resultat av analysen visar på betydelsefulla framsteg, framförallt gällande emblematiska fall och utkrävande av sanning och rättvisa för brott mot mänskligheten som skedde under den väpnade konflikten i Guatemala. Analysen visar dock att situationen för människor som försvarar sina rättigheter i områden där utvinningsprojekt sker har förvärrats avsevärt de senaste åren.

Enligt den rapport som Amnesty International publicerade förra året1 är Guatemala är tillsammans med Honduras, det farligaste landet för människorättsförsvarare som arbetar för sina landrättigheter och hållbar utvinning av naturresurser. Medföljningsprojektet Acoguate var en av de som bidrog med material till rapporten. De risker som dessa människorättsförsvarare utsätts för i Guatemala är mord, våldsamma attacker samt en omfattad stigmatisering och kriminalisering av rätten att organisera sig för att utkräva sina rättigheter i områden där exempelvis utvinning av gruvnäring och vattenkraft sker.

Det är oftast väldigt komplexa konflikter med flera intresseaktörer involverade. En och samma konflikt visa inslag av typiska asymmetriska intresserelationer så som stat och företag mot lokalbefolkningen, men det finns även mer symmetriska intressekonflikter inom lokalbefolkningen som utgörs av olika visioner av utveckling. Trots att dessa människorättsförsvarare arbetar i väldigt svåra förhållanden utan garantier för sitt liv eller säkerhet, var erfarenhetsutbytet väldigt konstruktivt. För att de ska kunna föra en dialog med den guatemalanska staten och företagen som verkar i deras områden måste grundläggande förutsättningar först finnas, till exempel garantier för ens egen och sin familjs säkerhet. Det går inte att föra en dialog om ena parten riskerar sitt liv eller frihetsberövas för sin rätt att organisera sig och på ett icke-våldsligt sätt försvara sina rättigheter.

På mötet sista dag bjöd Acoguate in ett trettiotal personer från några av de organisationer som vi medföljer i Guatemala för att genomföra ett erfarenhetsutbyte kring hur dessa personer och organisationer har påverkats av det krympande utrymmet för människorättsförsvarare i landet. Gemensamt var att alla arbetar med att försvara sina landrättigheter och krav på en hållbar utvinning av resurser. Utbytet handlade om att dela med sig av erfarenheter i hur rätten till samråd enligt ILO 169 fungerar i Guatemala samt användningen av dialogsforum som den guatemalanska staten och företag genomför när ekonomiska utvinningsprojekt redan finns etablerade. Erfarenhetsutbytet visade på omfattningen av de utmaningar som människorättsförsvarare i Guatemala ställs inför. Flera av deltagarna har själva utsatts för våldsattacker, har närstående som har mördats eller har utsatts för kriminalisering på grund av sitt engangemang för mänskliga rättighetermotstånd.

En av de som deltog på erfarenhetsutbytet var Angéelica Choc som är målsägare i ett rättsfall mot den före detta säkerhetschefen för gruvbolaget Compania Guatemalteca de Niquel, CGN, som bland annat anklagas för att vara ansvarig för Angéelicas makes död år 2009 när säkerhetsvakter stormade in för att tvångsförflytta befolkningen i området. I torsdags den 6 april, gavs domen i fallet, där säkerhetschefen friades från anklagelserna i motsvarande tingsrätten. Domen kommer med all säkerhet att överklagas. Angéelica kunde  av hälsoskäl inte närvara när domen meddelades men däremot fanns internationell närvaro i form av fredsobservatörer från Acoguate  på plats vid rättssalen. Vid mötet under erfarenhetsutbytet sa hon:

Jag kan inte delta vid domstolsbeslutet, men oavsett hur domen faller så kommer den internationella medföljningen vara viktigt stöd för mig och jag känner mig tacksam att ni kommer att kunna närvara när domen faller.

Vi välkomnar våra nya fredsobservatörer

SweFOR Guatemala välkomnar de nya fredsobservatörerna.

Nathaly Mejia

IMG_8375kop

Jag heter Nathaly och har en kandidatexamen i statsvetenskap från Lunds Universitet. Jag har kombinerat mina studier med att studera i Frankrike vid två olika tillfällen. Jag har ständigt haft ett stort intresse för social rättvisa, globala utvecklingsfrågor och främst med fokus på latinamerika. Hösten 2015 praktiserade jag via Latinamerikagrupperna samarbetsorganisation CONAMURI i Paraguay som arbetar med kvinnliga småbrkare och urfolk men även med mat, mark- och jordbruksfrågor. Praktiken gav mig insikt och en ökad förståelse för vikten av civilsamhällets organisering och inflytande. Jag tror att detta året kommer vara ett lärorikt år tillsammans med KrF i Guatemala med möjligheten att skapa handlingutrymme för människorättsförsvararna och synliggöra civilsamhällets röst och verklighet.  Jag är här med en förhoppning att vårt arbete skapar långsiktiga resultat som ett stärkt civilsamhälle där de mänskliga rättigheterna respekteras.

Isabelle Persson

17668901_10154907333915795_1226006219_oHej! Mitt namn är Isabelle Persson. Jag har en mångkulturell bakgrund med en pappa från Sverige, en mamma från Panama och en internationell uppväxt, bland annat i Saudi Arabien, Indonesien och Sri Lanka. Sedan barnsben har jag alltid varit uppmärksam på sociala orättvisor, fattigdom och ojämlikhet och därför visste jag tididgt att jag ville arbeta med globala utvecklingsfrågor. Jag har en BSc i globala studier från Göteborgs Universitet och en MSc i latinamerikansk utveckling från Kings College London. Jag är särskilt intresserad av samspelet mellan utveckling, genus och marginaliserade gruppers rättigheter. Tidigare arbetade jag med syd-syd samarbete och genusintegrering för främjandet av utsatta barn och ungdomars rättigheter på UNICEF i Brasilien. Jag har också varit inblandad i diverse projekt som berör frågor kring ursprungsfolksgrupper och etniska minoriteter, främst i Panama, Vietnam och Nya Zeeland. I takt med mina erfarnheter har jag gradvis kommit till insikt att ojämlikhet och fattigdom är starkt sammankopplade till graden av fred och respekt for mänskliga rättigheter och att dessa går hand i hand i skapandet av en hållbar utveckling som kommer alla till dels. I Guatemala, hoppas jag kunna bidra till en förbättrad situation för människorättsförsvarare och till ökad rattvisa, demokrati och hållbar fred. Jag ser fram emot att arbeta nära människorättskämpar och civila samhällsorganisationer och hoppas lära mig mycket utav denna unika erfarenhet.

I Guatemala arbetar också Cecilia Gadd som koordinatör och Laura Kleiner som fredsobservatör.

Ovalle
”Om han hade mod att beordra tortyr borde han nu också ha mod att möta rättvisan”

Ett år efter att åklagarmyndigheten bad om att upphäva politikern Edgar Justino Ovalle Maldonados åtalsimmunitet, väntar offren i fallet Zona Militar 21 (också känt som Creompaz) på rättvisa. Den före detta militären misstänks för brott mot mänskligheten och påtvingade försvinnaden.

Citatet i rubriken kommer från Aura Elena Farfán, generalsekreterare för organisationen FAMDEGUA, som Kristna Fredsrörelsen medföljer. FAMDEGUA för grupptalan i rättsfallet Zona Militar 21 där flera före detta militärer står åtalade för brott mot mänskligheten och påtvingade försvinnande på en militärbas i staden Cobán under 1980-talet.

Edgar Ovalle var operationschef på militärbasen under 1983 och misstänks därför för att haft stort ansvar för de brott som begicks under den perioden. Men eftersom Ovalle är invald ledamot i kongressen för regeringspartiet Frente de Convergencia Nacional, FCN, åtnjuter han immunitet och har därför ännu inte mött åtal tillsammans med övriga före detta militärer som misstänks ha varit delaktiga.

(mer…)

Historisk framgång – rättsprocess mot gruvbolaget Tahoe Resources går vidare i Kanada

För första gången har en överdomstol i Kanada tillåtit en rättsprocess att fortsätta när det handlar om människorättskränkningar som utförts av ett kanadensiskt företag utanför landets gränser. Det handlar om gruvbolaget Tahoe Resources som anklagas för att vara ansvariga för att deras säkerhetsvakter skjutit på demonstranter utanför gruvan El Escobal år 2013. Kristna Fredsrörelsen har på förfrågan av organisationen CODIDENA medföljt flera av målsägarna i fallet.

 Årsjubileum för den kommunala konsulteringen i Mataquescuintla där 98,4 % av de cirka 10 000 röstberättigade röstade nej till gruvnäring i området den 11 november 2012. Foto: Christopher Eriksson (11 november 2015).

Årsjubileum för den kommunala konsulteringen i Mataquescuintla, grannkommun till San Rafael Las Flores där gruvan El Escobal ligger.  98,4 % av de cirka 10 000 röstberättigade röstade nej till gruvnäring i området den 11 november 2012. Foto: Christopher Eriksson, 11 november 2015.

(mer…)

BLI MEDLEM

Var förändringen du själv vill se. Bli medlem i Kristna Fredsrörelsen. 

VIDARE

BLI MEDLEM

Var förändringen du själv vill se. Bli medlem i Kristna Fredsrörelsen. 

VIDARE

GE EN GÅVA

Stå upp för fred och mänskliga rättigheter. Ge en gåva till Kristna Fredsrörelsen.

VIDARE

GE EN GÅVA

Stå upp för fred och mänskliga rättigheter. Ge en gåva till Kristna Fredsrörelsen.

VIDARE

AKTION

Agera mot människorättsbrott. Gå med i vårt aktionsnätverk.

VIDARE

AKTION

Agera mot människorättsbrott. Gå med i vårt aktionsnätverk.

VIDARE

SKYDDSÄNGEL

Bidra till arbetet för fred och mänskliga rättigheter. Ge bort en skyddsängel.

VIDARE

SKYDDSÄNGEL

Bidra till arbetet för fred och mänskliga rättigheter. Ge bort en skyddsängel.

VIDARE