DSC00264_1115x185
I Tzalbal fortsätter människorna kampen för rätten till sin mark

Det har gått fem år sedan invånarna i samhället Tzalbal fick veta att marken de bor på inte längre tillhör dem. Under inbördeskriget tog staten över äganderätten och idag kämpar folket fortfarande för att få tillbaka den.

De drabbade i Tzalbal manifesterar i kommunen Nebaj i april 2016. Foto: Acoguate

De drabbade i Tzalbal manifesterar i kommunen Nebaj i april 2016. Foto: Acoguate

En svart vecka under ett svårt år – flera människorättsförsvarare mördade

Under den senaste veckan har det rapporterats om mord på två bondeledare, en urfolksledare, en fackföreningsledare och en journalist. Det har varit en dyster vecka under ett dystert år där det dödliga våldet mot människorättsförvarare och journalister har ökat markant.

Igår onsdag åkte fackföreningsledaren Eliseo Villatoro Cardona motorcyel på väg till sitt hem i staden Tiquisate i provinsen Escuintla när han plötsligt blev skjuten i farten av två män som färdades på en annan motorcykel. Efter de första skotten försökte han fly, men gärningsmännen vände om och avrättade honom på plats. Eliseo var ledare för en lokal avdelning av fackföreningen MSICG (Movimiento Sindical, Indígena y Campesino Guatemalteco) som organiserar arbetare över hela landet. Sedan ett år tillbaka hade Eliseo och hans fackförening befunnit sig i en konflikt med kommunen Tiguisate som enligt dem inte betalat ut löner samt avskedat anställda som organiserar sig i fackföreningen.

(mer…)

Kriminalisering mot människorrättsförsvarare fortsätter.

Förra veckan kom uppgifterna om att människorättsförsvarare Domingo Francisco Cristobal har blivit gripen och arresterad av personer vid den specialiserade enheten för brottslighet. Han är anklagad för samma brott som de politiska fångarna Rigoberto Juárez Mateo och Domingo Baltazar, vilka frigavs tidigare i år.

img_20161102_232325

Människorättsförsvararen Domingo Francisco Cristobal blev gripen den 26 oktober i år. Foto: Acoguate

Det var när Domingo Francisco Cristobal stannade för att äta lunch på väg hem efter att deltagit i en protestmanifestation som han blev arresterad. Manifestationen var arrangerad av den nationella organisationen CODECA – Comité de Desarollo Campesino (ungefär kommittén för bönders utveckling) med syftet att verka för att förstatliga produktionen av elektricitet. Ett av kraven var just att sätta stopp för den kriminalisering som begås mot människorrättsförsvarare.

Domingo Francisico är en del av den Sociala Rörelsen i Santa Eulalia som försvarar jord och jordrättigheter i norra Huehuetenango, en organisation som Kristna Fredsrörelsen medföljer.

Enligt arresteringsorden står han anklagad för kidnappning, bortförande och anstiftan till brott för de händelser som ägde rum i Santa Eulalia den 19-20 januari förra året. Samma brott som två politiska fångar tidigare i juli i år frigavs från med omedelbar verkan.

Domingo Francsico Cristobal är en del av befolkningen Maya Q’anjob´al och beskriver sig själv som människorättsförsvarare. Efter den beväpnande konflikten i landet var han en av de som aktivt främjande fredshandlingarna tillsammans med flera andra lokala ledare. Än idag fortsätter han kämpa för rättvisa, territorium, naturresurser och mot de internationella företag som vill exploatera området kring Santa Eulalaia.

På torsdagsnatten den 27 oktober fördes den 64-årige Domingo Francisco till häktet i Guatemala City där han senare i veckan blev förflyttad till en annan sektor. Både vi, hans barn och barnbarn, som gjorde den 16 timmar långa resan endast för att se honom i 40 minuter, har hälsat på honom i häktet där han säger sig än så länge vara vid god hälsa. På fredag den 4 november kommer första förhöret att hållas, något som entligt lag skall göras inom de första 48 timmarna efter gripandet.

Det är oroväckande att se hur kriminalisering blir allt vanligare förekommande mot människorättsförsvarare, något som också nya studier av Amnesty visar.

 

Anja Grahn, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen

Läs Mer:

Här kan ni läsa Amnestys studie för människorättsförsvararare av miljö och natur i Guatemala och Honduras 2016. (engelska)

De politiska fångarna från Huehuetenango är äntligen fria

 

 

Marching for Ancestral Land Rights and Indigenous, Black and Popular Resistance.

On Wednesday the 12th of October SweFOR observed the March for the Recovery of Ancestral Lands on the International Day of Dignity and Indigenous, Black and Popular Resistance. Over 500 people representing numerous different organisations and indigenous people gathered together to march for their rights.

arriba2

Participants of the march. Photo: Laura Kleiner

On the 12th of October, the International Day of Dignity and Indiginous Black and Popular Resistence – not by coincidence the same date as the anniversary of the Spanish conquest – human rights defenders from all over Guatemala gathered at the Plaza Obelisco in Zone 9 to march the three-hours walk to the Supreme Court of Justice and the Congress in Zone 1 of Guatemala City to demand the recognition and implementation of their rights. We accompanied an organisation called Comundich, which represents the Maya Ch’orti’ people who have been marginalised, strongly discriminated against, and abandoned by the state of Guatemala, which has led to the loss of their cultural identity. Comundich was founded to reinforce indigenous identity, promote gender equality and youth engagement, and fight poverty and malnutrition in the Ch’orti’ region which today expands throughout the departments of Chiquimula and Zacapa and over to Honduras. When the borders of Guatemala were drawn, the existence and the territory of the original people was not taken into consideration. The comunities forming part of Comundich attain official acknowledgment by statal entities as being indigenous. Comundich operates by strengthening a sense of cultural identity by building a network throughout Ch’orti’ communities, and then claiming their ancestral land rights.

2

The community leaders we acompany, waiting the march to set off. Photo: Laura Kleiner

This year, the day of the march, the Ch’orti’ people and three other Mayan groups – Ixil, Kaqchikel and Q’eqchi’ — marched and filed constitutional actions, demanding land rights to which they are entitled. For the first time in history, in Febrary and March of this year two Ch’orti’ communities, Tachoche and Tizamarte, were officially recognised as indigenous communities by the highest court of Guatemala after their inscription as indigenous community had been illicitly revoked by the municipality of Camotan. The shared land of these communities has been registered as their communal property; this, however, has not been respected and the municipality has illicitly authorized the splitting up of communal lands and access to natural resources, . The same disrespect and violation of communal property has been committed in Morola, another Ch’orti’ community in the same municipality of Camotan in the department of Chiquimula. Legal Actions for land restitution were presented in these two cases that day.

 

Proudly Indigenous leaders pose in front of the fountain at the Human Rights Square before handing in the legal documents, demanding justice. Photo: Laura Kleiner

It was an impactful moment when the organisations presenting their demands gathered around the Plaza of human rights in front of the Palace of Justice and claimed their rights through loudspeakers while magistrates of the judicial body came outside to meet them. Many reporters accompanied the march and especially this precise significant moment of encounter for the indigenous people – a vast majority oppressed by the white minority. After these legal actions were symbolically handed in directly by representatives of each of the 4 aforementioned Maya peoples, supported by numerous other indigenous groups, such as Maya- Achi, Mam, Q’anjobaal, Quiche and Xinka as well as countrywide organisations such as the CUC and the Assamblea Popular y Social and many more, the march continued to Congress.

charlas-congreso2

Leaders and Representatives holding a press conference right in front of the congress, demanding political changes. Photo: Laura Kleiner

In front of the congress a press conference was held and the participants camped-out there for the following two days. The representatives of the people demand the recognition of Guatemala as a plurinational state and the respective reform of the constitution as well as a revision of the water diversion act.

The demand of the recognition of Guatemala as a plurinational state. Photo: Laura Kleiner

Laura Kleiner, PeaceObserver for SweFor (Kristna Fredsrörelsen) in Guatemala.

 

Med fokus att bevara och stärka Maya Achi kulturen

 

Torsdagen den 6 oktober var det boksläpp av elva nya böcker som handlar om Maya Achi kulturen. Ett resultat av flera månaders undersökningar i samhällen runtom i Rabinal i provinsen Baja Verapaz i Guatemala, om hur det sett ut före, under och efter den beväpnande konflikten samt hur det skulle kunnat vara om våldet aldrig ägt rum.

Alla inbjudna fick välja en bok och en affisch att ta med sig hem. Affischerna beskriver de teman som undersökningen fokuserade på. Foto: Anja Grahn

Alla inbjudna fick välja en bok och en affisch att ta med sig hem. Affischerna beskriver de teman som undersökningen fokuserade på. Foto: Anja Grahn

Redan några gator bort från salongen, där presentationen äger rum, hör vi toner av traditionell marimbamusik dagen till ära. Trots den öppna salen känns den 30-gradiga luften klibbig redan tidigt på förmiddagen och den söta kalla drycken som erbjuds tas tacksamt emot. Det har samlats runt 60 personer, det är människor från omkringliggande samhällena, lärare, representanter från lokala företag och banker samt olika medier för att ta del av eventet.

Organistionen som ligger bakom boksläppet, och som Kristna fredsrörelsen medföljer, är ADIVIMA där presentationen är en del av projektet att stärka identiten av kulturen Maya-Achi (Proyecto Fortalecimineto De La Identitidad Cultural, Maya Achi). Maya Achi är ett ursprungsfolk från området Baja Verapaz i Guatemala och är en av de folkgrupper som drabbades värst under den beväpnande konflikten.

Bild inne i salongen där eventet hölls. Längst fram sitter organisationen ADIVIMAs Carlos Chen, Marwin Sical, Miram Mata, Guillermo Chen och Nancy Artola. Foto taget av Christopher Eriksson

Bild inne i salongen där eventet hölls. Längst fram sitter organisationen ADIVIMAs Carlos Chen, Marwin Sical, Miram Mata, Guillermo Chen och Nancy Artola. Foto taget av Christopher Eriksson

Aktiviten inleds med en ceremoni som utförs av en Ajq´ijab´ (spirutell guide) innan Carlos Chen som är en del av styrelsen hälsar alla välkomna. Marwin Sical, som är vice generalsekreterare, fortsätter med att läsa upp den text som också inleder alla böcker skriven av generalsekreterare Juan de Dios, som just nu befinner sig på flykt i USA,  där han både tackar alla de människor som möjligjort denna process och beklagar det våld som folkgruppen Maya Achi fått och fortsätter utstå. I sin text förklarar han hur den beväpnande konflikten liksom konstruktion av vattenkraftverk och utnyttjande av naturresuser i området lett till folkmord och utarmning av det sociala nät som tidigare fanns i samhällena.

”Avsikten var att eliminera kulturen och vår identitet, att eliminera våra förfäders praktik, som idag är på väg att försvinna. På grund av detta känner våra döttrar, söner och barnbarn känner inte längre till våra far-och morföräldrars sätt att leva, deras danser, deras musik, deras matkultur, traditionell medicin, instrument och deras heliga platser.”

Utdrag från inledande texten av geneldirektören Juan de Dios angående böckernas syfte.

Projektledaren Guillermo Chen tar sedan över ordet där han berättar om hur idén till böckerna föddes två år tidigare. Hur de inom ramen för syftet med projketet, att bevara Maya Achí kuluren, diskuterade frågan”Vad är det vi vill att Rabinal ska ha?” och kom bland annat fram till det som denna torsdagförmiddag presenterades.

De nio månaders långa och intensiva antropologiska undersökningarna leddes av forskaren Irma Alicia Velásquez i samarbete med antropologistudenter samt tillsammans med 20 ungdomar från folkgruppen Maya Achi,  där syftet var både att ungdomarna skulle få mer kunskap om sin egen kultur men också lära sig hur man genomför antropologiska undersökningar. Guillermo fortsätter att berätta vilka indikatorer som urvalet gjorts utifrån då böckerna består av djupundersökningar av åtta samhällen (där vi vi Kristna Fredrörelsen medföljer i tre), två områden samt en bok med samlad information av 50 samhällen. Tanken är att även göra djupundersökningar i alla dessa 50 samhällen förklarar Guiellermo Chen. Vidare berättar han utifrån vilka teman de har arbetat utifrån såsom: politisk och social organisation, konst, språk, mark, heliga platser och vår historia/vårt minne.

De elva böckerna som presenterades. Foto taget av Anja Grahn

De elva böckerna som presenterades. Foto taget av Anja Grahn

 

Nancy Artola, advokat för ADIVIMA, förklarar hur projektet relateras till sökandet efter rättvisa samt de mänskliga rättigheterna innan Miriam Mata, direktör för museumet ”Museo Comunitario de la Memoria Historica” (ungefär FolkMusuemet för historisk minnem, som också ett resultat av ADIVIMAS arbete) berättar att böckerna kommer finnas till hands där och i det lokala biblioteket.

Efter att bokserien lämnats över till representanter för skola och företag avslutas eventen på samma vis som det inleddes, med en traditionell riutal utförd av en Ajq´ijab.

 

”Vägen är svår, men med andan att fortsätta sökandet efter gottgörelse av minnen, sanningen och rättvisa för garantin att det inte repeteras”

Utdrag från inledande texten av geneldirektören Juan de Dios angående böckers syfte.

 

Anja Grahn, fredsobservatör i Guatemala för Kristna Fredsrörelsen 2016-2017

 

Läs Mer:

Här kan du läsa mer om organisationen ADIVIMA som vi medföljer på vår hemsida.

 

 

BLI MEDLEM

Var förändringen du själv vill se. Bli medlem i Kristna Fredsrörelsen. 

VIDARE

BLI MEDLEM

Var förändringen du själv vill se. Bli medlem i Kristna Fredsrörelsen. 

VIDARE

GE EN GÅVA

Stå upp för fred och mänskliga rättigheter. Ge en gåva till Kristna Fredsrörelsen.

VIDARE

GE EN GÅVA

Stå upp för fred och mänskliga rättigheter. Ge en gåva till Kristna Fredsrörelsen.

VIDARE

AKTION

Agera mot människorättsbrott. Gå med i vårt aktionsnätverk.

VIDARE

AKTION

Agera mot människorättsbrott. Gå med i vårt aktionsnätverk.

VIDARE

SKYDDSÄNGEL

Bidra till arbetet för fred och mänskliga rättigheter. Ge bort en skyddsängel.

VIDARE

SKYDDSÄNGEL

Bidra till arbetet för fred och mänskliga rättigheter. Ge bort en skyddsängel.

VIDARE