DSC00264_1115x185

Sökandet efter försvunna tar aldrig slut

”Jag känner igen hans kläder och de säger att en av dem har en grön tröja.”

Den kvinna vi besöker har precis berättat att någon hittat en gömd begravningsplats en timmes promenad från hennes hem. Ryktena säger att det ligger två män där och hon vill gå och se om någon av dem är hennes make. Han har varit försvunnen i över 30 år. Hennes röst är spänd, hon vill veta vad vi tycker, och när vi säger att det inte är vår expertis men att hon kanske kan kontakta en organisation som arbetar med utgrävningar ser hon lättad ut. “Ja, jag ska kontakta dem imorgon”, säger hon bestämt och upprepar, ”jag känner igen min mans kläder.”

Bild 7liten

De två sanningskommissioner som utrett krigsbrott i Guatemala – den FN-tillsatta Comisión de Esclaracimiento Historico (CEH) och den katolska kyrkans initiativ Nunca Más (Aldrig mer) – uppskattar att mellan 40 000 och 50 000 personer försvann under den väpnade konflikten. De flesta var urfolk anklagade för samröre med gerillan, men där fanns också, speciellt i städerna, många som organiserat sig i sociala organisationer, fackföreningar eller politiska partier.

(mer…)

Fallet CREOMPAZ – ett steg närmare rättvisa

I veckan inleddes andra fasen i det omtalade fallet CREOMPAZ där 14 före detta högt uppsatta militärer står anklagade för brott mot mänskligheten och påtvingande försvinnande. Vi i Kristna Fredsrörelsen var på plats.

 FREDBLOGG

Fallet som i media går under namnet CREOMPAZ är idag högaktuellt i Guatemala, dels som det första fall i världen som gäller en såpass lång tidsperiod (1978-1990) och för den stora grupp av påtvingande försvinnanden som skedde. Under presskonferensen som ägde rum tidigare i veckan menade de organisationer som för grupptalan i fallet att det är nu det Guatemalanska rättsystemet har möjligheten att visa sin kapacitet att skipa rättvisa.

CREOMPAZ är en förkortning för ”Comando Regional de Entrenamiento de Operaciones de Mantenimiento de Paz” (Regional träningsinstans för fredsbevarande insatser) och har de senaste åren ironiskt nog fungerat som en FN-bas där man utbildat bland annat poliser, militärer och annan personal för fredsbevarande ändamål. Under de beväpnande konflikten på 80-talet gick basen under namnet Zona Militar 21, och fungerade som en bas för militärer i kommunen Cobán i provinsen Alta Verapaz. Nu har det kommit fram information om den också användes för tortyr och utomrättsliga avrättningar och i praktiken blev en massgrav för urfolk i regionen.

(mer…)

Karavan för värdighet

Karavan för värdighet. Artikel angående den karavan som genomfördes i Huehuetenango under april månad. Kristna Fredsrörelsen, genom det internationella nätverket Acoguate, var på plats och medföljde.

Orginalartikel publicerades den 7 april av Gustavo Illescas på nättidningen CMI Centros de Medios Interdependientes (Centrum för oberoende medier).

Karavan för värdighet: För motståndsrörelsen och frihet åt de politiska fångarna från norra Huehuetenango.

Under slogan ”Alla är vi norra Huehuetenango” lämnade igår, den 6 april, la Asamblea Departamental de Pueblos de Huehuetenango (ADH) (på svenska ungefär: Regionala Rådet för Huehuetenango) staden Huehuetenango tillsammans med sociala organisationer och myndigheter för att ta sig mot samhället Santa Eulalia, där första stoppet gjordes. Idag förväntas firandet av 3-årsdagen för motståndsrörelsen Ny Gryning hållas i Santa Cruz Barillas, som ligger i samhället Poza Verde.

(mer…)

“Vi drömmer om mycket och jag tror att vi kan lyckas…”

Den första månaden med de nya fredsobservatörerna har gått, här berättar Tessan om två möten som gjort intryck.

Påskprocession i ett av samhällena vi medföljer.

Påskprocession i ett av samhällena vi medföljer.

På bilden ser ni invånare i ett av våra medföljda samhällen, Las Margeritas Copon, fira påsk med en procession tidigare i år när jag för första gången besökte dem och uppdaterades om deras situation. Samhället ligger i norra Guatemala och har en nyckelposition i motståndet mot vattenkraftverket Xalalá som hotar vattentillgången och därmed deras möjlighet att alls kunna leva i området. Ledare för kampen har både blivit hotade och utsatta för kidnappningsförsök och vi medföljer samhället sedan 2009 som en del i deras arbete med säkerhet och informationsspridning. Det finns varken ström eller rinnande vatten i samhället och de flesta invånarna är jordbrukare och självhushållare.

Väl tillbaka i huvudstaden väntade andra möten. Förra veckan hade jag och en annan fredsobservatör möjlighet att delta i ett möte med kongressledamot Sandra Morán, den enda kvinna från urfolken som för närvarande sitter i kongressen, tack vare en svensk delegation anordnad av Diakonia, Svenska kyrkan, Individuell Människohjälp och WeEffect. På frågan om hur vi från Sverige kan fortsätta stötta Guatemalas civilsamhälle i kampen för demokrati och mänskliga rättigheter lyfte hon just vikten av att stötta de lokala människorättsförsvararna. Hon ansåg även att sprida information om Guatemalas utmaningar och påverka de företag som investerar i ohållbara och korrupta projekt var en viktig del i utländska organisationers möjligheter att ge stöd till civilbefolkningen och människorättsförsvararna.

“Vi drömmer om mycket och jag tror att vi kan lyckas. Ibland känns det övermäktigt, men sen tänker jag att vi inte kräver mycket, vi kräver faktiskt bara det mest grundläggande. Det vi har rätt till.” – Sandra Morán

Som nybliven fredsobservatör känns det otroligt inspirerande att vårt arbete både uppskattas och anses viktigt på så många nivåer i civilsamhället och att jag har förmånen att få träffa alla dessa modiga människorättsförsvarare. Jag har knappt märkt att det redan gått en månad.

Tessan Nordeman, fredsobservatör för Kristna fredsrörelsen i Guatemala 

 

Kvinnliga människorättsförsvarare – vilka utmaningar står de inför?

Guatemala har ratificerat de flesta av de viktigaste konventionerna om mänskliga rättigheter men som i många andra länder är det bara en läpparnas och pennans bekännelse. Straffriheten för människorättsbrott under den väpnade konflikten 1960-1996 är utbredd, de som höjer rösten för urfolkens rättigheter och vågar protestera mot utvinningsindustrins framfart smutskastas och kriminaliseras. Ett flertal ledare har gripits och fängslats, några har mördats. Majoriteten är män men det finns också kvinnor som är aktiva i kampen för de mänskliga rättigheterna.

collage1

F.V Reyna Pedro Mateo, Maria Toldeo, vy över Santa Eulalia. Foto: Andrea Bodekull,

Två av dem bor i samhället Santa Eulalia som ligger i norra delen av departementet Huehuetenango. Båda har häktningsorder hängande över sig vilket gör att de inte kan röra sig fritt utanför sin hemkommun. Reyna Pedro Mateo, mamma till åtta barn och ett fosterbarn, är änka efter Daniel Pedro Mateo som mördades 2013 för organiserat motstånd mot ett vattenkraftbolag. Hon fortsätter dock att vara aktiv och säger att hon är stolt över att vara kvinna och människorättsförsvarare. För henne är försvaret av naturresurserna en del av livet eftersom de är livet. 
(mer…)

BLI MEDLEM

Var förändringen du själv vill se. Bli medlem i Kristna Fredsrörelsen. 

VIDARE

BLI MEDLEM

Var förändringen du själv vill se. Bli medlem i Kristna Fredsrörelsen. 

VIDARE

GE EN GÅVA

Stå upp för fred och mänskliga rättigheter. Ge en gåva till Kristna Fredsrörelsen.

VIDARE

GE EN GÅVA

Stå upp för fred och mänskliga rättigheter. Ge en gåva till Kristna Fredsrörelsen.

VIDARE

AKTION

Agera mot människorättsbrott. Gå med i vårt aktionsnätverk.

VIDARE

AKTION

Agera mot människorättsbrott. Gå med i vårt aktionsnätverk.

VIDARE

SKYDDSÄNGEL

Bidra till arbetet för fred och mänskliga rättigheter. Ge bort en skyddsängel.

VIDARE

SKYDDSÄNGEL

Bidra till arbetet för fred och mänskliga rättigheter. Ge bort en skyddsängel.

VIDARE